Velinga kyrka
Velinga kyrka är en romansk kyrkobyggnad, utan torn, byggd av mörk sandsten med ljusa fogar och vars äldsta delar härstammar från slutet av 1100- talet. I mitten på 1700-talet byggdes korpartiet om. Det fick då sin tresidiga avslutning. 1881 tillkom sakristian i korpartiets förlängning åt öster. Huvudingången är placerad på kyrkans västra gavel där vapenhuset av trä byggdes år 1810.
Mot söder, ovanför portalen vid koret, finns en tympanon som är samtida med kyrkans tillkomst på 1100-talet. Dess motiv återger en biskop och en ridande man. Inne i kyrkan har, ovanför samma ingång, inmurats kyrkans andra tympanon. Den är från samma tidsepok och föreställer, i mitten, en man sittande med höger hand lyft som välsignelse. På var sin sida om honom knäböjer två män. Mannen i mitten skall möjligen föreställa Kristus eller Gud och de båda männen Kain och Abel.
Bland inventarierna märks altartavlan och predikstolen, som utförts av bildhuggaren Johan Ullberg d.y. år 1776. i altaruppsatsens mitt finns en snidad bild av den korsfästne Jesus. Ovanför denna finns den liksidiga triangeln, som är symbolen för den Heliga Treeinghet. I triangeln finns ordet Jahve, skrivet med hebreiska bokstäver.
Vidare skall nämnas dopfunten från 1100-talet och primklockan från den katolska tiden. Klockan är upphängd i korpartiet. Nattvardskärl, silver- och malmljusstakar och nummertavlor har tillkommit vid 1800-talets mitt. Kyrkan har tre ljuskronor. Två är inköpta i Jönköping 1791, den tredje tillkom 1874. orgeln anskaffades år 1888 och renoverades senast 1972. den har 8 stämmor.
Av kyrkans textilier finns en mässhake av röd sammet som tillverkades år 1670. Den fodrades med tyget från en äldre mässhake av blå sidendamast, som troligen blivit vävd på 1500-talet. På 1960- talet anskaffades två nya mässhakar. En av dem har tillverkats av Agda Österberg i Varnhem 1963. Hon har dessutom levererat ett altarbrun och en röllakansmatta, som är placerad framme i koret.
På den norra väggen, bakom predikstolstrappan, finns en stor gravsten inmurad. Stenens reliefer återger överst den korsfästne Kristus. Därunder häradshövdingen Tyres Gunnarsson och hans hustru Anna Andersdotter Stille. På den södra väggen mitt emot gravstenen hänger ett epitafium, som skänkts av Tyres Gunnarsson. Tavlan visar överst Kristi gravanläggning. Därunder en bild av donatorn och hans familj. Gunnarsson, som under 1600-talets senare del bekostat mycket av kyrkans prydande och inventarier, har också skänkt det tremastade votivskeppet, som hänger i taket framför orgelläktaren. Häradshövdingen Gunnarsson, som avled 1687, är tillsammans med sin familj begraven i den Hadelinska gravkammaren under kyrkans golv. Som kuriosa skall bland kyrkans inventarier nämnas tre bevarade så kallade kungsringningskors. Dessa utgjorde budkavle mellan socknens gårdar när ett kungligt dödsfall inträffat och kungsringning skulle äga rum. Ett av korsen användes första gången vid Karl XI:s död 1697. På korsen har inristats när dessa själaringningar ägt rum. Omedelbart väster om kyrkobyggnaden reser sig den höga spånklädda och rödmålade klockstapeln. Den är byggd 1686 och bär upp kyrkans båda klockor. Storklockan är gjuten 1748 och väger 290 kg. Lillklockan är av år 1862 och väger 211 kg.
Övrig information och tillgänglighet
I Velinga kyrka ryms det 100 personer.
Handikappramper finns och läggs ut vid behov vid gudstjänster och förrättningar.
Hörslinga finns.
Toalett finns i intilliggande byggnad.
Kyrkornas öppettider
Under perioden 1 maj till 31 augusti är kyrkorna öppna kl.8.00-18.00.
Observera att detta inte gäller Mobackens kapell, Norra kapellet, Östra Gerums kyrka och Vättaks kyrka. för besök i någon av dessa, kontakta expeditionen på telefon 0502-197 70.
Dessutom är Suntaks gamla kyrka stängd efter beslut från Statens fastighetsverk som ansvarar för den kyrkan.