Skäfthammars kyrka

Skäfthammars kyrka reser sig över slättstråket längs Olandsån som en typisk representant för den senmedeltida sockenkyrkan i Uppland. Kyrkan har rektangulärt långhus med rakstruket korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Det blottade murverket består av natursten, med tegel endast i fönster- och portalomfattningar. Vapenhuset är putsat och vitkalkat. Kyrkan som har rundbågiga fönster, täcks av ett spånklätt sadeltak. Kyrkorummet nås via vapenhuset.

Man kan på goda grunder anta att Skäfthammars kyrka och dess systerkyrkor i trakten byggdes under senare delen av 1400-talet. Den kyrka i Skäfthammar som ärkebiskop Olof Björnsson visiterade 1316 var troligen bara ett litet kapell.

Vid mitten av 1700-talet genomgick kyrkorummet åter en omgestaltning. Dåvarande bruksägaren, Louis de Geer, skänkte församlingen den vackra predikstolen och samtidigt uppställdes den nuvarande altaruppsatsen. Ett tiotal år tidigare hade ett nytt tegelgolv inlagts.

Vid en senare restaurering överkalkades vägg- och valvmålningar, orgel byggdes och allt trävirke ströks i benvit ton i stil med dopskålsstället under predikstolen, som tillkommit vid samma tid.

Interiören präglas av de rika kalkmålningarna från 1500-talets slut samt av barockinredningen från 1600- och 1700-talet. Ett karaktäristiskt inslag är sidoläktaren längs nordmuren, som byggdes 1682-1683 för att rymma vallonsmederna från Gimo Bruk och deras hustrur. Interiören fick sitt nuvarande utseende vid en restaurering 1915 då kalkmålningarna knackades fram, korfönstret murades igen och inredningens ursprungliga färger återställdes. 1965 genomfördes en restaurering under ledning av konservatorn Sven Carlsson, som inte innebar någon förändring av kykorummet.

Dopfunten är hopfogad av två icke sammanhörande delar. Foten av rödaktig sandsten är av tidig medeltidstyp (1100-talets senare del eller 1200-talets förra hälft). Cuppan med uttömningshål för dopvattnet är av grå kalksten och kan vara samtidig med den nya kyrkan. Predikstolen, som skänktes till kyrkan av Louis deGerr 1754, är utförd av bildhuggaren Olof Gerdman och har i korgens rektangulära spegelfält rik barockornamnetik. Över takets främre kant ses de Geers vapen med valspråket ”Non sans cause” (Icke utan orsak).

Midsommmardagen 1950 invigdes en ny orgel i Skäfthammars kyrka av kyrkoherden J.A. Isacson. Denna orgel, som delvis tillkom genom en donation av bagarmästaren Bertil Sandström, är kyrkans tredje orgelverk. 1787 invigdes den första, byggd av orgebyggaren Olof Schwan. Den andra, som insattes 1893, hade 6 stämmor, en manual och bihangspedal samt fyrfotskoppel.