Foto: Camilla Lindskog

Ordlista med kyrkliga begrepp

Vad är diakoni? Hur fungerar domkapitlet? Och vad innebär det att Svenska kyrkan är en episkopal kyrka? Här hittar du en ordlista med förklaringar till olika kyrkliga begrepp.

Ordlista kyrkliga begrepp

Nämndens uppgift är att utöva tillsyn över biskoparna och pröva frågor om biskoparnas rätt att utöva sitt ämbete. Nämndens beslut kan inte överklagas.  

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en begravningsavgift, oavsett om de är medlemmar i Svenska kyrkan eller inte. Orsaken till det är att Svenska kyrkan har ansvaret för begravningsverksamhen. Begravningsavgiftens storlek fastställs av kyrkofullmäktige i pastorat eller i församling som inte ingår i pastorat och kontrolleras av Kammarkollegiet. Den varierar ofta med antalet personer som bor i församlingen samt den sammanlagda inkomsten för församlingens medlemmar. Stor inverkan har också antalet begravningsplatser som i sin tur påverkar kostnaderna för anläggningar, maskiner och personal. Begravningsavgiften ska täcka de kostnader som begravningsverksamheten för med sig, den är alltså inte kopplad till en enskild persons begravning. Begravningsverksamheten ska inte gå med vinst. 

Biskopen är stiftets främsta företrädare och ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet. Biskopen viger präster och diakoner och visiterar församlingar. Biskopen ansvarar också för att Guds ord förkunnas och att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning. Biskopen ska värna om kyrkans enhet och håller kontakt med de övriga biskoparna och andra kyrkor. I Lunds stift är Johan Tyrberg biskop sedan den 24 augusti 2014. Han är stiftets 69:e biskop. 

Biskopsmötet består av landets 13 biskopar samt ärkebiskopen. Mötet diskuterar biskoparnas uppdrag och ämbete. Då kyrkostyrelsen bereder viktiga teologiska frågor ska biskopsmötet yttra sig.

Beteckning för kvinnor och män som blivit vigda av biskopen till ett livslångt kyrkligt uppdrag med sociala förtecken. Diakonerna har vanligen utbildning som sjuksköterska eller socionom kompletterad med kyrklig utbildning vid någon av Svenska kyrkans diakoniinstitutione

Begreppet diakoni kommer från grekiskan och betyder tjänst. Diakoni är Svenska kyrkans sociala arbete, som betyder att kyrkan har omsorg om människor i utsatta situationer. I Lunds stift finns drygt 100 diakoner.

Ett domkapitel är tillsynsorgan för präster och diakoner, men också en inomkyrklig domstol med sju ledamöter. Här prövas om beslut är fattade enligt kyrkoordningen. Biskopen är ordförande och domprosten vice ordförande. En präst eller diakon väljs av präster och diakoner i stiftet. Övriga fyra ledamöter väljs av stiftsfullmäktige, en av dem måste vara domare.   

Läs mer om domkapitlet i Lunds stift

Domkyrkorådet i Lund är den förvaltning som sköter Lunds domkyrkas fastigheter och fastighetsfond. 

En episkopal kyrka är en kyrka som leds av biskopar. Svenska kyrkan är en episkopal kyrka. 

EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan med betoning på lekmannaengagemang och mission. 

Församling är Svenska kyrkans primära enhet på lokala planet. De grundläggande uppgifterna är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I Lunds stift finns 148 församlingar.   

Läs mer om församlingarna i Lunds stift

I varje församling som ingår i pastorat ska det väljas ett församlingsråd. Församlingsrådet väljs av kyrkofullmäktige efter nomineringsmöten i församlingarna.

Komminister är en präst som har sin tjänst i en församling. Det finns runt 500 präster i Lunds stift.

Stiftet är indelat i kontrakt. Kontraktsindelningen är en indelning som enbart har sin grund i det inomkyrkliga regelsystemet. Det har visat sig vara en praktisk modell för att biskopen ska kunna fullgöra sitt uppdrag ute i stiftet. Kontraktet fungerar också i många fall som ett forum för samverkan över församlings- och pastoratsgränserna. Kontraktet kan därför sägas vara en punkt där stift och församling möts. Det är ingen egen juridisk person och inte heller någon egen administrativ ”nivå”. Dess formella funktion är enbart att vara tjänstgöringsområdet för en kontraktsprost. I Lunds stift finns för närvarande 12 kontrakt. 

Läs mer om kontrakten i Lunds stift

I varje kontrakt ska det finnas en kontraktsprost. Kontraktsprosten utses av biskopen efter att kontraktets präster har hörts. Kontraktsprosten ska i sitt kontrakt bland annat biträda biskopen med ledning och tillsyn samt på biskopens uppdrag visitera församlingarna. Man kan säga att kontraktsprosten utgör biskopens förlängda arm i kontraktet.

Läs mer om kontraktsprostarna i Lunds stift

Kräkla är namnet på biskopsstaven. Den är böjd som en herdestav och är en symbol för biskopens uppdrag att leda hjorden så att den får näring och skydd. Den används bara i biskopens eget stift. En kräkla kan vara rikt utsmyckad för särskilt högtidliga tillfällen, men också bara en enkel och vacker trästav.

Kyrkoantikvarisk ersättning består av statliga pengar och är samtliga medborgares ersättning till Svenska kyrkan för att kyrkornas kulturhistoriska värden ska upprätthållas och göras tillgängliga för alla.

Kyrkoavgiften är den medlemsavgift som alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar. Den är grunden i kyrkans ekonomi. Kyrkoavgiften beräknas på samma sätt som kommunalskatten och kan därför variera mellan olika enheter. Faktorer som påverkar kyrkoavgiftens storlek är exempelvis hur många och hur gamla kyrkobyggnader och andra fastigheter församlingen har, omfattningen på verksamheten, medlemsantalet och avgiftsunderlagets storlek. Begravningsavgiften ingår i kyrkoavgiften.

Kyrkounderhållsbidrag, KUB, är stiftets egna pengar som i första hand församlingar med svag ekonomi kan ansöka om för att täcka kostnader för underhållsåtgärder på kyrkor, klockstaplar och fast inredning.

Kyrkofullmäktige är församlingens/pastoratets högsta beslutande organ. Sammanträder cirka två gånger per år, sammanträdena är offentliga. Ledamöterna väljs av de röstberättigade i församlingen/pastoratet i kyrkovalet.  

Kyrkoherde är högsta prästtjänsten i en församling/pastorat. Denne är arbetsledare för alla som arbetar inom församlingen/pastoratet.    

Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ. 251 ledamöter väljs direkt vid kyrkovalet. Biskoparna är inte valbara men de har förslags- och yttranderätt. Kyrkomötet har två sammanträden per år. Det beslutar bland annat i frågor om kyrkoordningen. Kyrkomötets sammanträden är offentliga. 

Läs mer om kyrkomötet på svenskakyrkan.se

Kyrkoordningen är Svenska kyrkans eget regelverk. Den ersatte kyrkolagen år 2000 när staten och kyrkan skiljdes åt. 

Läs mer om kyrkoordningen (KO) på svenskakyrkan.se

Kyrkorådet är församlingens/pastoratets styrelse. Kyrkoherden är självskriven ledamot men får inte väljas till ordförande. Ledamöterna i kyrkorådet väljs av kyrkofullmäktige.

Kyrkostyrelsen är kyrkomötets beredande, verkställande och förvaltande organ. Består av ärkebiskopen, som är ordförande, och 14 ledamöter valda av kyrkomötet.  

Läs mer om kyrkostyrelsen på svnskakyrkan.se

Sedan år 2000 är Svenska kyrkan inte längre en statskyrka, men det finns en statlig ramlag. Lagen om Svenska kyrkan reglerar vad kyrkan är, hur den organiseras samt hur kyrkoavgift, arkiv, offentlighet och insyn i kyrkan ska fungera. Den kan bara ändras av riksdagen.

Mitra är namnet på biskopsmössan. Den fick sin typiska form, med två spetsar uppåt och två band hängande neråt i nacken, under 1100-talet. Ibland säger man att de banden symboliserar Gamla och Nya testamentet.

Pastorat
När två eller flera församlingar väljer att samverka kring ekonomi, personal och fastigheter, bildar de gemensamt ett pastorat. Ordet pastorat har i kyrkliga sammanhang annars sedan länge haft betydelsen "tjänstgöringsområde för en kyrkoherde”. Genom de strukturförändringar på Svenska kyrkans lokala nivå som trädde i kraft den 1 januari 2014 kom ordet pastorat dock att ha som primär betydelse ”samverkansform mellan församlingar”. Tidigare användes begreppet ”samfällighet” som benämning på sådan här samverkan. I Lunds stift finns det totalt 21pastorat.

Läs mer om pastoraten i Lunds stift

Pastorsadjunkt är en nyvigd präst som jobbar sitt första år (introduktionsår) i en, av stiftet, utvald församling. Därefter söker prästen nya tjänster.

Prästlönetillgångar är jord, skog och fondmedel som förvaltas i stiftelseliknande form. Avkastningen från tillgångarna har använts i församlingarnas verksamhet i århundraden. Prästlönetillgångarna i Lunds stift förvaltas av egendomsnämnden på uppdrag av stiftsfullmäktige, och administreras av egendomsavdelningen på stiftskansliet.  

Läs mer om prästlönetillgångarna i Lunds stift

Stift – stiftskansli
Stiftet är det geografiska område som står under en biskops tillsyn. Lunds stift omfattar Skåne och Blekinge med dess 148 församlingar. Lund är stiftsstad med domkyrka, stiftskansli och biskopshus. I Svenska kyrkan finns sammanlagt 13 stift. Stiftets organ arbetar med tillsyn och främjande av församlingsverksamheten. På stiftskansliet finns anställda som bereder och verkställer beslut som fattas av stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse, egendomsnämnd och domkapitel. 

Stiftsadjunkt är en präst som har sin tjänst på ett stiftskansli. 

Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Antalet ledamöter ska vara udda och minst 41, de väljs direkt av de röstberättigade i kyrkovalet. Stiftsfullmäktige i Lund har 65 ordinarie ledamöter. Sammanträdena är offentliga. 

Läs mer om stiftsfullmäktige i Lunds stift

Stiftsstyrelsen är stiftets förvaltande och verkställande organ. Biskopen är självskriven ledamot och ordförande. Övriga ledamöter, minst åtta stycken, väljs av stiftsfullmäktige. Stiftsstyrelsen i Lund har 13 ordinarie ledamöter. 

Läs mer om stiftsstyrelsen i Lunds stift

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är en arbetsgivar- och serviceorganisation som enligt kyrkoordningen företräder församlingar, pastorat och stift i kollektivavtalsfrågor, exempelvis vid lönesättning för biskopar och präster. I rättsliga tvister företräder förbundet de kyrkliga arbetsgivarna.

Läs mer om Svenska kyrkans arbetgivarorganisation på deras egen webbplats

Biskopen eller kontraktsprosten (på biskopens uppdrag) besöker en församling eller ett pastorat för att utöva tillsyn och ge råd och inspiration.  

Svenska kyrkans överklagandenämnd är den högsta instansen för överklagande av beslut inom kyrkan. Består av fem ledamöter som väljs av kyrkomötet. Nämndens beslut kan inte överklagas.