Ingår i boken "Kyrkan och allmogen under 1000 år" av Per-Arne Ek 2007.
Östra Tollstad har ett unikt gravfält vid Klockaregården. Där har befolkningen som bodde i dess närhet blivit begravda under minst 1500 år. Om man ställer det i relation till att sockenborna har blivit begravda på kyrkogården i knappt 1000 år så är det imponerande. Den äldsta delen av gravfältet är bakom Klockaregården där det finns fina runda stensättningar som kanske är från 500-talet före vår tidräkning. På gravfältet finns det resta stenar, domarringar, treuddar och högar. Högarna i söder är de yngsta gravarna på gravfältet. Det kan vara så att de sista som begravdes under högarna var kristna och att det då inte hade byggts någon kyrka och kyrkogård. Det skulle kunna visas vid en framtida utgrävning av gravarna. Om de är kristna är de döda begravda i riktning öst-väst i stället för nord-syd som var brukligt på hednatiden.
Under förkristen tid växlade bruket med jordbegravningar och brandgravar. När kristendomen kom blev det ett absolut krav med jordbegravning. Den medeltida kyrkogården var oftast ganska liten. Varje byalag hade sin begravningsplats som senare övergick till att avse varje hemman. Begravningsplatsen kallades ”ättebacke”. Ett exempel från slutet av 1600-talet när prästen skrev var den döde skulle begravas lyder: ”och blef begrafen norr om kyrkian i dhen gårdens wanliga Ättebacke”.
Från tidig medeltid var det bara prästerna som fick begravas inne i kyrkan. Under senmedeltiden öppnades kyrkan som begravningsplats för hela samhällets övre skikt. Bästa gravplatsen på kyrkogården var förr under droppet från kyrktakets södra sida. Om man blev begravd söder om kyrkan eller öster om koret ansågs man ha fått en bra begravningsplats.
Avskrift från beslut rörande kyrkogården
Text Jan Danielson
1859 Valborgsmässostämma:
”Till vinnande af ordning vid graföppningar å kyrkogården och undvikande af halfmultnande liks uppgräfning, överenskommo socknemännen:
att en linie af 5 alnar närmast östra kyrkogårdsmuren skulle undantagas till begrafning af sådana döda, hvilkas efterlefvande anhöriga, vilja erlägga 4 Riksdaler Riksmynt till kyrkokassan för grafplats af 5 alnars (3 m) längd och 2 alnars (1,2 m) bredd och hvarom anmälan bör göras hos tjensteförrättande pastor samt att :
å den öfriga delen af kyrkogården, gräfning skall ske med begagnande af portar och graf läggas intill graf i bestämda linier, med öfverhoppande af sådana grafvar öfver hvilka grafstenar eller andra varaktiga minnesvårdar finnes eller där man bestämt vet att lik blifvit begrafne under de senaste 15 åren”.
Uppgiften är synnerligen historiskt intressant, då den är den först kända skriftliga beskrivningen av ”jordande av lik” efter ett visst system. Man torde kunna påstå att ”socknemännens” beslut gav ett omedelbart resultat för i ”Socknestämmans” protokollsbok med början 1852, finns följande notering i marginalen:
”Valborgsstämman 1859: Ägarna till Hyppinge och Hyppingstorp erlagt lösen för 5 gravplatser närmast intill prosten Rydbergers grav, 20 Riksdaler Riksmynt”.
(Ägare till Hyppinge och Hyppingstorp var f riksdagsmannen Anders Andersson, som just vid den här tiden hade överlåtit Hyppinge till hemmavarande sonen i 2:a äktenskapet, Frans August Andersson. ”Prosten Rydberger” hade varit kyrkoherde i Östra Tollstad sedan 1817 fram till sin död den 6 nov 1840 och hans gravvård finns på kyrkogården).
Senare under 1852 köpte följande personer gravplatser vid östra kyrkogårdsmuren: Lars Jonsson Himmelsby Södergård, E M Gustafsson Tollstad Östergård, Johannes Persson Fiestad Rusthåll (övre), Abraham Nilsson Himmelsby Ödegård, änkan Carin Svensdotter Fröstad, kyrkoherde C P Hägerström, Adolf Sundström Ö, Erik Eriksson Norra Torpa, och sergeant Lagercrantz i Tollstad Västergård.
Några åtgärder för att förbättra den vattensjuka kyrkogården, hade ej vidtagits och sedan det misslyckade försöket 1852, att bygga ny gemensam kyrka med Sya, var ”socknemännen” i Östra Tollstad fullt upptagna med att planera för en ny kyrka, men oenigheten om var den skulle byggas var stor och det skulle dröja drygt 20 år innan det blev en ny kyrka.
Ytterligare ett nytt dilemma om byggnadsplats för den planerade nya kyrkan uppkom 1859, då Östra Tollstad församling erhöll ett ”gåfvobrev”, undertecknat den 25 augusti 1859 av givarna. Det var tre av Östra Tollstads mest handlingskraftiga och betrodda ”socknemän”, som stod bakom gåvan.
En av dem var förre nämndemannen och kyrkvärden, ledamoten i kyrkorådet Daniel Nilsson, ägare till Mogestad Norr- och Västergård och sedermera ägare till Södergården. Den andra av givarna var sedermera nämndemannen och landstingsmannen Eric Magnus Gustafsson, ägare till Tollstad Östergård- och Källgård samt Tollstad Berget. Dessa två givare hade gemensamt inköpt 16 ¼ Kappland jord (2506 m2), beläget intill och väster om kyrkogården.
Den tredje personen bakom gåvobrevet var kyrkvärden och hemmansägaren Lars Jonsson i Himmelsby Södergård. Denne och hans hustru Stina Olofsdotter hade inköpt 24 7/8 Kappland jord (ca 3800 m2), beläget sydost om Pestkyrkogården (Pestgärdet).
De inköpta jordområdena överlämnades nu till Östra Tollstad församling i ett gemensamt gåvobrev och gåvans ändamål var att den skänkta marken skulle användas till: ”Ytterligare kyrkogård och Parkanläggning”, Men gåvan var förpliktad med ett förbehåll – Den planerade nya kyrkan fick inte byggas på någon annan plats än den, där den gamla kyrkan var belägen.
Den 7 Maj 1868 ordinarie kyrkostämma
”Som Kyrkogården befinnes mycket vattensjuk, så att de dödas grafvar till en stor del fyllas med vatten, beslöt församlingen med tagen kännedom om markens beskaffenhet, såsom bästa medlet för vattnets afledning, att upptaga ett större dike utom Ringmuren på vestra sidan och förena detsamma med de förut gräfda dikena på norra och södra sidan, hvilka upprensas till bredd och djup af 45 graders vinkel och såsom diket på prestgårdens Ladugård, hvilket sammanhänger med det på norra sidan om kyrkan, är igenfallet, skulle såsom minst kostsamt och mest varaktigt, i dess ställe läggas urholkade formade Aspstockar för vattnets tillräckliga aflopp, skulle derjämte äfven bereda arbetsförtjenst at behöfvande arbetare i deras betryck”.
Den 29-31 Augusti 1873 biskopsvisitation
Vid biskop E G Brings visitation konstaterades att: ”Begravningsplatserna har blifvit fyllda med sand och nu är mindre vattensjuka”.
Någon har gjort en sommarkopia av den tidigare visade teckningen från 1874 på
Östra Tollstads gamla kyrkan. Även om kyrkogården inte var det viktigaste på bilden så kan man nog utgå från att kyrkogården såg ut ungefär så här vid den tiden.
Den 31 Maj 1883 kyrkostämma
I samband med diskussionen beträffande vilken placering den nya kyrkan skulle få på kyrkogården, yrkade riksdagsman Gustaf Andersson i Himmelsby Södergård att:
”Kyrkan skulle läggas närmare prestgården, för att kunna utvidga kyrkogården med en del af prestgårdens trädgård”. Någon proposition ställdes inte på yrkandet och inga beslut togs vid tillfället.
Den 4 Mars 1885 började man riva Östra Tollstad gamla kyrka, belägen på kyrkogården och enligt byggnadskontraktet för den nya kyrkan, skulle byggmästaren: ”Afrödja och med marken jemna platsen der den gamla kyrkan stått”.
Den 19 Maj 1885 kyrkostämma
”Rörande frågan om den gamla kyrkogårdens utvidgning och planering, uttalar stämman sin önskan, att den skall komma att utvidgas och planeras och tillsattes en komité af 5 personer, med uppdrag att inom en månad inkomma med ett detaljerat förslag till denna utvidgning. Komiterade blefvo kyrkoherde A F Melin, Komminister K S Sandberg, nämndemannen K J Larsson i Mathem, inspektor G H Wahlgren (Stockeby) och Hemmansägaren Nils Larsson i Strömmen, till ordförande utsågs K S Sandberg”. (Komminister Sandberg hade vid sammanträdet en egen utarbetad detaljplan, men den godtogs troligen inte).
Den 13 Oktober kyrkostämma
”Beslöts att den s.k. pestkyrkogården skall läggas till skolträdgården och ordnas i öfverenskommelse med länsträdgårdsmästarens ritning och förslag. – Träden därå, hvilka tillhöra kantor Årsén, åtog han sig att borttaga under innevarande höst”.
Den 21 Maj 1889 kyrkostämma
”……för utvidgning och ordnande af gamla kyrkogården beslöts att tillsätta en komité, som skulle uppgöra och till kyrkstämman inkomma med förslag; och till ledamöter i denna komité utsågos: undertecknad (kyrkoherde Melin) ordförande, Kyrkovärdarna P G Eriksson (Södra Torpa) och Nils Larsson (Strömmen), kantor Årsén och Nämndemannen C J Larsson i Mathem”. ( Det framgår med tydlig önskvärdhet att det har rått missnöje med eller inom den tidigare kommittén med komminister Sandberg som ordförande. Inget har hänt sedan den kommittén tillsattes fyra år tidigare och nu är Sandberg inte med i den nya kommittén. Jag får en stark känsla av att kyrkoherde Melin och komminister Sandberg är på kollisionskurs beträffande kyrkogårdens framtida utformning, speciellt med tanke på komminister Sandbergs ”ratade” utformningsförslag 1885).
Den 28 Juli 1889 kyrkostämma
”Rörande komiterades för planering …….samt utvidgning och ordnande af den gamla kyrkogården, förslag blef af stämman godkändt dock med den ändring, att så mycket skulle användas af de 2 åkrarna till utvidgning af kyrkogården att vid åkrarnas nedre del endast så mycket lemnas, som åtgår till diket. Hvaremot vid den öfre delen blott så mycket tagas, att kyrkogården får parallella sidor”.
Den 1 September 1889 kyrkostämma
”Till att …….. uppgöra en lämplig plan till gamla kyrkogårdens utvidgning skulle Länsträdgårdsmästaren Lindén i Linköping anmodas och åtog sig undertecknad ordf ( Melin) att härom skriva till honom” samt ”ansågs att det lilla täckdiket mellan den gamla och den utvidgade delen af kyrkogården skulle uppdragas upp till ändan och stenen der utmed uppbrytas. För öfrigt öfverlemnades åt komitén att därom ordna på bästa sätt”.
Den 1 Oktober 1889 kyrkostämma
”Företeddes de af Länsträdgårdsmästaren G Lindén uppgjorda planritningar till ….gamla kyrkogården i utvidgad form, hvilka planritningar godkändes med blott den ändring och genom votering, att mur motsvarande fyllningen eller markens höjd innanför, skulle sättas: åt söder mot uppfartsvägen med kilad och tuktad sten, åt vestra och norra sidorna med de användbara stenarna ur gamla ringmuren, samt åt östra sidan mot prestgården ingen mur, utom vid ändarna till stöd mot fyllningen.
Slutligen afsade Kyrkovärden P G Eriksson i Torpa och undertecknad (Melin) ordförande sig förtroendet att längre vara ledamöter i komitén för dessa arbetens utförande: och invaldes i den förras ställe Landtbrukaren J A Isaksson i Stockeby och i den sednare Skolläraren C J Virén”.
Den 20 Oktober 1889 kyrkostämma
”Ett par stenstolpar till gamla kyrkogårdsporten skulle af komitén anskaffas. Alla träden på den gamla kyrkogården utom de i nordöstra hörnet befintliga, skulle komiterade å auktion låta försälja. Vid uppvägen från landsvägen till gamla kyrkogården, skulle anläggas en brotrumma”. (Det är de ovan nämnda stenstolparna, som skulle anskaffas, som placerades på den plats där de idag ännu återfinnes).
Den 17 November 1889 kyrkostämma
”Enligt komiterades förslag beslöts, att å gamla kyrkogården skulle behöfliga dräneringsgrafvar upptagas, till hvilkas fyllande den å planen omkring kyrkan (nya) uppgräfda stenen skulle användas”
”Framsidan af ringmuren omkring begrafningskyrkogården skulle fogstrykas med cement”. (Vid samma tillfälle är noterat att församlingen, som gåva erhöll de stenstolpar som placerades vid allmänna vägen mittför ingången på nya kyrkans långsida).
Den 27 December 1889 kyrkostämma
”Rörande fyllnaden å begrafningskyrkogården beslöts genom votering med en öfvervigt för 489 fyrk, att den skall verkställas på kyrkokassans bekostnad efter de åtgärder, som af komiterade redan blifvit vidtagna. Och i stället för kantor Årsén, som afsade sig förtroendet, invaldes arrendatorn A P Jonsson i prestgården till ledamot i komitén för verkställande af de återstående arbetena å båda kyrkogårdarne”. (A P Jonsson flyttade senare till Himmelsby Östergård. ”Båda kyrkogårdarne”. Den ena av dem syftar på kyrkoplanen eller området vid nya kyrkan).
Den 31 mars 1890 kyrkostämma
”Uppdrog stämman åt kyrkoherden och kyrkovärdarne att, på bästa och lämpligaste sätt anskaffa penningar till kyrkogårdarbetets bedrifvande, På komiterades förslag skulle den å kyrkogårdarne (ena platsen avser området kring nya kyrkan) beslutade trädplantering uppskjutas till nästkommande höst. Rörande uppfartsvägen till begrafningskyrkogården beslutades att, all å planen mellan fattigstugan och skolträdgården befintlig matjord blifvit upptagen, skulle hela denna plan fyllas först med småsten, hvarpå sedan grus till erforderlig mängd skulle påföras. Platsen å Brink, der fyllningsmaterialet till kyrkogårdens planering tagits, skulle genast genom komiterades försorg iordningställas.
Den 19 Maj 1890 kyrkostämma
Revisorerna anmärker på att de budgeterade kostnaderna för i synnerhet nya ringmurens uppsättning, har överskridits. Orsaken förklaras bl a med att byggmästaren J A Gustafsson i Mjölby lånat ut sin stenkran vid arbetet med att bryta upp grunden efter den gamla rivna kyrkan och den uppbrytningen skedde nu först i samband med planeringen av kyrkogården och den nya ringmurens uppförande och det arbetet ingick inte i accordsumman för ringmurens sättande. Den ansvariga kommittén för kyrkogårdens iordningsställande och planeringen kring nya kyrkan, anser förmodligen att uppbrytningen av grundsten av grunden efter gamla kyrkan borde ev ha belastat kontot för kyrkobyggnationen.
Trots revisorernas påpekande har kyrkostämman överseende med överskridandet och beviljar ansvarsfrihet – Men – även den här kommittén, som verkligen synes ha uträttat en hel del för att få ordning på den gamla kyrkogården och planerat för området kring nya kyrkan – den avgår med följande motivering:
”Till följd af det myckna klander och obehag, som kommit den förra komitéen till del för dess åtgöranden i och för den utvidgade begrafningskyrkogårdens planering samt planen omkring den nya kyrkan, så afsade sig alla komitéens ledamöter förtroendet att längre qvarstå i komitéen, hvarefter en ny komité tillsattes, till hvars ledamöter utsågos: Pastor K S Sandberg i Tollstad Krongård, Majoren A G Ahnström på Braxstad, Herr John Eriksson i Fiestad (Frälsegården), Riksdagsmannen A G Andersson i Himmelsby Södergård och kantor J M Årsén; och uppdrogs åt de komiterade att härvid handla efter bästa förstånd och förmåga”.
(Det är den avgående kommittéordföranden kyrkoherde Melin, som har formulerat och skrivit kyrkostämmoprotokollet och man kan undra över vilka bakomliggande tankar, som döljer sig i den sista meningens formulering ”och uppdrogs åt” osv. Den gamle trogne klockare Årsén, som även han hade avgått tidigare, ställde tydligen upp igen)
Den 22 Juni 1890
Invigde biskop C A Cornelius Östra Tollstads utvidgade kyrkogård.
Den 14 Augusti 1890 kyrkostämma
”Då nu kyrkogården blifvit planerad, beslutades att den skulle af komitén indelas, hvad de platser beträffar som komma att lösas, i så stora planer att 4 lik eller 6 lik derå må kunna begrafvas, vidare att hvarje plan skulle genom komiténs föranstaltande och på kyrkokassans bekostnad, planteras med ligusterhäck eller någon annan lämplig.
Stämman beslutade vidare att den gamla bron till kyrkogården skulle bibehållas och hålet mellan den nya och gamla bron skulle på lämpligt sätt fyllas”.
Den 24 Augusti 1890 kyrkostämma
”Som det ansågs behöfvligt att de återstående gamla träden å begrafningskyrkogården borttagas för att lemna rum för unga, beslöts i enlighet med den vid förliden stämma uttalade åsigten, att de nämnda träden skulle borttagas och att de, i händelse någon egare till dessa träd icke anmälde sig och inom medlet af september månad borttager dem, försäljas å öppen offentlig auktion”.
Den 6 Oktober 1890 kyrkostämma
”Beträffande planteringen omkring begrafningskyrkogården beslöts, att träden skola planteras ofvanför ringmuren, inne på kyrkogården på vederbörligt afstånd med buskhäck emellan för bättre fredande, men inga andra träd inne på kyrkogården, utan buskhäckar, såsom förut blifvit beslutadt”.
Den 19 Maj 1891 kyrkostämma
”Åt komiterade uppdrogs att uppgöra ett förslag till ordnande af de grafplatser å kyrkogården, som äro ämnade att af enskilda personer lösas, samt derå föreslå ett pris och dermed inkomma till en blifvande kyrkstämma”.
”Den utanför begrafningskyrkogården belägna obehöfliga jordplanen (i väster), öfverläts tillsvidare åt kantor J M Årsén mot ett årligt arrende af 2 kronor”.
Den 30 Augusti 1891 kyrkostämma
”Som komiterade för båda kyrkogårdarnas ordnande och försättande i prydligt skick i det närmaste, på ett berömvärdt sätt, hafva fullgjort detta deras vigtiga uppdrag, så återstår nu ingenting mer, än att dessa med mycket omsorg och kostnad gjorda anläggningar underhållas och vårdas. Härtill ansågo de närvarande att en kunnig och van person borde anställas mot skälig ersättning. Men som stämman var fåtaligt besökt, så kunde nu ingenting närmare bestämmas hvarken med afseende på den därtill lämpliga personen eller dess aflöning, utan uppsköts denna fråga till nästa ordinarie kyrkostämma i Oktober”.
Den 5 Oktober 1891 kyrkostämma
”Till gångarnes renhållning å begrafningskyrkogården samt till vårdande af träden och buskarne å båda kyrkogårdarne bestämdes en aflöning af 50 kronor årligen tills vidare, och åtog sig kyrkovaktaren A P Folke (Grönlund Fiestad) att för nästkommande år verkställa detta arbete för nämnda aflöning, hvarvid undertecknad ordf. (Melin) samt skollärare Virén erbjödo sig att till handagå med råd och anvisning. I sammanhang härmed beslöts, att gräset å båda kyrkogårdarna skall slås minst 4 gånger hvarje sommar, nemligen i Juni, Juli, Augusti och September månader för bättre utseende skull”.
Foto taget 1926 på Östra Tollstads kyrkogård. På bilden fr v Milton Nelson, David Ek,
Maria Ek, Gunnar Ek och Erik Ek. Milton var Marias systerson från Amerika som vid tillfället hälsade på släktingarna. Man kan se att kyrkogården var lummig vid den tiden.
Till vänster syns nämndeman Larssons gravsten. Fotot taget av Oskar Ek.