Gällersta kyrka
Kyrkor brukar stå mitt i byn sägs det. Så är inte fallet med Gällersta kyrka. Den står åt söder ca 300 m från gränsen mot Ekeby på socknens högsta punkt över havet. Kyrkan har säkert alltid varit på samma plats, men byggnadens utseende har ändrats under åren.
Sakristian från 1100-talet är säkert den äldsta delen och ingången var troligen från öster, på östra väggen syns tydliga märken efter en port.
Det först kända dokumentet som talar om Gällersta som församling är ett köpebrev från 1325 på ett jordagods där ett vittne tecknar sig som Johannes kirkireherre i Gällersta.
Så byggdes långskeppet, och tornet hade då en pyramidformad huv. Den nuvarande formen på tornspiran tillkom 1697.
1903 kortades den resliga spiran i samband med att takets och tornspirans spånbeklädnad byttes mot skiffer.
I slutet av 1600-talet förföll kyrkan. 1691 togs kollekt upp i Strängnäs stift till tornets och takets reparation.
I mitten av 1700-talet var kyrkan åter i bristfälligt skick. Den dåvarande kyrkoherden Per Bildman ville då riva Gällersta kyrka och använda stenarna till att reparera Ekeby kyrka med. Då protesterade kvinnorna i Gällersta och blev understödda av systrarna från Ekeby. De åkte till landshövding Hamilton. Han ändrade sig då. Villkoret var att båda kyrkorna blev så fina att kyrkoherden blev till fullo nöjd. Det blev fart på reparationerna och inte nog med det, det södra sidskeppet kom till (7,7x9,9 m).
1760 var kyrkan färdig. Alla var nöjda utom kyrkoherde Bildman som i sitt invigningstal valde texten "Israel förgäter Herren och bygger kyrkor".
År 1807 byggdes söder om huvudingången, ett gravkor av kamrer Bagge. Han var en privilegierad sockenbo, hade bänkrum främst på läktaren. Hans far, borgmästaren Nils Fries, Frisagården, hade skänkt 300 riksdaler riksmynt till en kommunionskanna av silver till Gällersta. Graven togs ej anspråk av Bagge utan socknen tillät att änkan sålde den.
År 1832 övertog överste Braun gravkoret. Hans familj med tre kistor är begravda där. Till gravens underhåll donerades 150 riksdaler.
Gällersta kyrka har två kyrkklockor, troligen från 1400-talet. Den stora väger 430 kg, den lilla 238 kg. 1980 installerades automatisk ringning.
De slutna bänkarna från 1700-talet utbyttes 1891 mot "bönhusbänkar". Vid restaureringen 1959 sattes åter slutna bänkar in. Församlingsborna betalade bänkarna privat. De beställdes från Klaessons möbelfabrik i Fjugesta.
Gällersta kyrka har en förnämlig altartavla. Motivet är korsfästelsen, en oljemålning av hovmålaren Ehrenstral. Rusthållaren Olov Andersson fick sockenstämmans uppdrag att ropa in den på auktion 1820 från kapellet vid Dylta svavelbruk. Han gav 10 riksdaler banko och skänkte den till sin församlings kyrka.
Predikstolen från 1593 är en av de äldsta i stiftet. Den är tillverkad av Örebrosnickaren Hans Kantenits. Kyrkoherde Andreas Birgeri skänkte den till kyrkan. Den har i olika fält skulpturer av Kristus och de fyra evangelisterna. Vid restaureringen 1959 togs de ursprungliga färgerna fram.
Dopfunten från 1600-talet är av kalksten. Locket av trä är det ursprungliga. Dopskålen av hamrad mässing är tillverkad och skänkt till kyrkan av kyrkovaktmästaren S. Doverud 1963.
I norra fönstret är en 7-armad malmljusstake placerad. Den är skänkt år 1823 av Lars Larsson och makan Sara Persdotter samt Margareta Jönsdotter, alla från Gryt.
I kyrkan finns 8 st ovala ljusplåtar i mässing samt 3 par mässingsljusstakar varav 1 par är en gåva från J.L. Laxon. Ljuskronor av malm finns flera: 2 st åttaarmade, den äldsta från 1660, en sexarmad samt en av koppar skänkt av scoutkåren 1959.
1967 tillverkade kyrkoherdeparet Åberg 2 ljusstakar och 2 blomvaser av silver. Silvret skänktes av Olga och Frithiof Pettersson. Kyrkliga arbetskretsen har skänkt 2 silvervaser och till minne av Sigrid Rapp finns 2 ljusstakar i silver.
Gällersta kyrka har en kalk och paténe från 1400-talet i förgyllt silver, ett utsökt fint guldsmedsarbete. År 1989 inköptes en ny kalk och paténe för att spara den medeltida. En oblatask från år 1806 och vinkanna från 1765.
En brudkrona från 1835 i förgyllt silver samt gåva från kyrkliga arbetskretsen och syföreningen år 1966: 2 st brudkronor i silver med pärlor och kristaller.
Kyrkan har skrudar i alla liturgiska färger. Bl. a en mässhake i svart med silverbroderier från 1742. Några mässhakar, kalkkläden och antipendier är vävda av framlidna konstnärinnan Maj Rosander. Hon har också vävt och komponerat mönstret på kormattan, taget från bygdens näringar, som kvarnstenar, kvarnvingar, sädesax, änder samt Täljeåns blå band. Mönstret slutar med livets träd som sträcker sina grenar upp mot altaret.
Den första orgeln byggdes 1879 av orgelfirman E.A. Setterquist och Son. Den byggdes om 1940. Orgeln flyttades 1959 från den västra till den södra läktaren. Den har 14 stämmor, 2 manualer. Vid alla orgelarbeten är det samma firma som anlitats.
En rundvandring i kyrkan låter oss se en samling föremål av skiftande slag, allt strålar samman och minner oss om kärleken till våra fäders och vår kyrka.
Aina Alkman
