Ljungby kyrka

Placeringen av Ljungby kyrka innebar att den blev "felvänd", men församlingsborna som kom österifrån kände sig tillfreds med att få vandra upp mot kyrkan och möta de öppna portarna. Enligt tradition ska kyrkans kor ligga i öster, men under 1800-talet var man inte så noga med att orientera koret mot öster och därför ligger Ljungbys i väster.

Stenkyrka från medeltiden

Den tidigare medeltida stenkyrkan från 1200-talet, ev 1100-talet, låg där Ljungby gamla kyrkogård ligger. Kyrkan var i stil och form identisk med Kånna kyrka. Då den var i mycket dåligt skick och församlingens folkmängd ökade beslutades att en ny större kyrka skulle byggas. 1865 revs kyrkan och murarna användes som material i den nya kyrkan.

1800-talets ideal med få utsmyckningar

Ljungby kyrka ritades av Albert Törnqvist, 1854, i typisk blandstil. Enligt dåtidens smak skulle kyrkorummet vara öppet och ljust med få konstnärliga utsmyckningar och inventarier. Därför var det få saker från den gamla kyrkan som följde med. Istället auktionerades stora delar ut av den gamla kyrkans inventarier på en offentlig auktion.

Dopfunt från 1100-talet

Dopfunten från 1100-talet fann dock ingen ägare utan kom under en längre tid att tjänstgöra som vattenbäcken för kyrkfararnas hästar, men tjänstgör idag återigen som dopfunt. Den är huggen i sandsten. Fabeldjur och lammet med segerfana pryder cuppan med innebörden: "Kristus har sprängt det ondas makt och tar genom dopet människan ut ur det ondas våld". 

Ljusstaken i mässing vid dopfunten är en gåva från Centerns kvinnoförening i Ljungby. Den har ritats av Curt von Schmalensee, som var ansvarig för kyrkans renovering 1964-1965. Konstsmed Åke Wremp, Angelstad, står för utförandet. Ljusstaken skänktes vid återöppnandet efter kyrkans renovering 1965.

Inventarier från gamla kyrkan

Golvuret, tillverkat av Abraham Löfgren, Växjö, skänkt av församlingsbor 1753, var en av de få inventarierna som fick plats i den nya kyrkan.

Idag hänger också, från gamla kyrkan, triumfkrucifixet på sitt klöverbladskors i koret. Korset har hål som tyder på att den nuvarande Kristusfiguren inte kan ha tillhört korset från början. Korset är troligtvis från 1300-1400-talet och Kristusfiguren från 1700-talet.

Även den stora träskulpturen, från 1300-talet, föreställande Maria med Jesusbarnet finns på plats framme i koret. Den forna färgprakten i rött, blått och grönt har gått förlorad och man kan endast se färgfragment. Madonnaskulpturen står idag på en sockel med inskriptionen "Laudatur ab his Culpatur ab illis, 1514 - 1701" som kan översättas "Berömmes av somliga, klandras av andra" eller "Ärad av somliga, smädad av andra".

Nya inventarier

Den nya utsmyckningen, som den nya kyrkan fick, var predikstol och altare. Altarets framsida pryds med en snidad förgylld sol med strålar och stjärnor på en blå och grå botten. 1965 tillkom skivan i kalksten. Idag används antependium framför träaltaret, vilket gör att man inte ser altarets dekoration. Predikstolen från 1859, försågs två år senare, i sina indelta fält med symboliskt utformade sinnesbilder.

Nya kyrkan

Kyrkbygget var kostsamt, 21 000 riksdaler Banco, samt församlingsbornas slit i form av dagsverken. Efter två år var kyrkan klar, men invigdes inte förrän den 8 september 1861av biskop Henrik Gustav Hultman. 

Fasaden är målad i en ljusgul nyans med vita detaljer. Ovan entrén sitter en inmurad häll med förgylld text; "Byggd under hans maj:ts konung Oscar den 1:ts regering år 1857". Kyrktornet fick vid renoveringen, 1964-1965, en tornspira som gav ytterligare höjd. Idag är kyrktornets höjd 46 meter.

Altartavla i mosaik av Sven Ljungberg

Vid renoveringen,1964-1965, fick kyrkan bland annat en ny sakristia och större källare. Ljungbykonstnären Sven Ljungberg uppförde också en skimrande altartavla i guldmosaik föreställande Frälsarens sista vandring "Via Dolorosa". Sven Ljungberg skildrar här de 13 stationerna på Via Dolorosa samt uppståndelsen. 

Fönstermålning av Reinhold Callmander

I slutet av 1800-talet började man i församlingen känna kyrkans torftighet vad gäller utsmyckningen. Häradsskrivare S G A Eklund och hans maka på Hångers Storegård  erbjöd sig att bekosta en glasmålning till korets mellanfönster. Enligt lämnad beskrivning en kopia av franske mästaren Paul Dorés tavla "Jesus i Getsemane". Erbjudandet åtföljdes av ett villkor; att församlingen skulle bekosta liknande glasmålningar till de övriga två fönsterna. Dessa föreställer Mose och David respektive Petrus och Paulus. Göteborgskonstnären Reinhold Callmander fick i uppdrag att utföra målningarna efter givna förlagor och de stod klara runt år 1900. Det mittersta fönstret är numera dolt av altaruppsatsen.

Takmålning av Alf Munthe

1926  utfördes omfattande takmålningar under ledning av konstnären Alf Munthe och hans medhjälpare Alexander Roos. De tre medaljongerna som finns målades av Alf Munthe själv. Motivet i medaljongen närmast koret återger Emmauslärjungarnas oväntade möte med den uppståndne (Lukas 24 kap). Munthe har velat kalla detta möte "Den andra nattvarden".

Den andra medaljongen bygger på en gammal kristen legend om den helige Kristoffer, utrustad med ovanliga kroppskrafter. En dag skulle han bära ett barn över en flod. Men den kraftige mannen sviktar under bördan han bär och får då veta av barnet varför det känns så tungt: "Jag är den som burit världens alla synder". Kristoffer betyder också Kristusbärare. Legendens innebörd; en kristen skall vara Kristusbärare. 

Den tredje medaljongen, närmast orgelläktaren, skulle ha skildrat den heliga sången och musiken. Tyvärr fick Munthe inte tillfälle att fullborda denna medaljong. Detta kan ha berott på församlingens ekonomi.

De båda änglarna på var sin sida om koret, lovsångens ängel till vänster och bönens ängel till höger, är Munthes verk. Takets övriga dekoration med "blomstrande stavar" skulle kunna vara Arons blomstrande stav enligt 4 Moseboken, kap 17. I koret är det Munthe själv som har målat medan den övriga takdekorationen är signerad Roos.

Väggmålning i sakristian av Sven Ljungberg 

Vid en renovering 1997-1998, då en om- och tillbyggnad av sakristian skedde, gav Sven Ljungberg som gåva till Ljungby församling en väggmålning av balsaminer i mottagningsrummet. Idag heter därför detta rum "Balsaminrummet". Tittar man riktigt noga på väggmålningen så ser man fåglar, igelkottar, humlor, nyckelpigor och en liten mus bland blommorna.

Läs mer om Sven Ljungbergs konst i Ljungby kyrka.

Fönster av Jan Brazda

Till kyrkans utsmyckning hör också de vackra smala fönstren i vapenhuset. De är utförda 1965 av Jan Brazda i färgat högbränt glas.

MÄSSHAKE DEPONERAD TILL SMÅLANDS MUSEUM

Ljungby kyrka kan också stoltsera med en mässhake, troligen från 1400-talet. Den är granatäpplemönstrad i grönt sammet med silkesbroderier. Huvudmotiv är den heliga Anna som på vänster sida är flankerad av den helige Andreas med sitt typiska kors. Mässhaken har troligtvis inte använts sedan 1600-talet och är sedan 1887 deponerad till Smålands museum.

Carl Elfström och I Lindegren

Vid den stora renoveringen 1964-1965, byggde på läktaren orgelbyggaren I Lindegren, Göteborg, en ny orgel med 29 stämmor. Denna orgel ersatte den tidigare, från 1873, byggd av Carl Elfström, Ljungby. Orgelfasaden är densamma som från 1873. 

Ljungby kyrkas klockspel

Ljungby kyrka förärades på 2000-talet av ett klockspel. John Wiksands sista önskan var att Ljungby kyrka skulle förses med ett stort och välklingande klockspel, vilket skulle ljuda över staden. I sitt testamente avsatte han 1 miljon kronor för detta ändamål. Klockorna göts av Ohlssons Klockgjuteri i Ystad. 

I december 2006 installerades klockspelet, bestående av 36 klockor och omfattar tre oktaver, i kyrkans torn. Varje vardag spelar klockspelet klockan 9, 12 och 18. På lördagar spelas det klockan 9 och 12 och på söndagar klockan 9 och 18.  

Läs mer om Ljungby kyrka på Ljungby kommunarkiv. Där finns äldre fotografier på Ljungby kyrka och dess närområde.

Allmän information om Ljungby kyrka

Besöksadress: Märta Ljungbergsvägen 9, 341 35 Ljungby
Öppettider: 9 - 16
GPS: 56.834211, 13.935442

Byggnadsår: 1857-1859
Kapacitet: 340 
Tillgängliget: Rullstolsramp
Hörslinga: Ja
Toalett: Ja

Parkering vid kyrkan

Processionsväg vid begravning