Kyrkor och kyrkogårdar

Lund var en kyrklig metropol under medeltiden. Här fanns inte mindre än 27 kyrkor och klosteranläggningar. I samband med reformationen på 1500-talet revs samtliga kyrkor utom två, Domkyrkan och Klosterkyrkan.

Även i vår egen tid har det byggts många kyrkor. Detta gäller också i Lund, där fem kyrkor har kommit till sedan mitten på 1960-talet. Lunds kyrkliga samfällighet består idag av nio församlingar med 18 kyrkor/kapell. Därtill kommer en lång rad kyrkor som tillhör olika frikyrkor och stiftelser som verkar i Lund.
En kyrka har många funktioner. Främst är kyrkan dock ett språk som talar om en verklighet som går utöver vår vanliga verklighet och om människors tro under olika tider. Kyrkorna är tecken på att denna andra verklighet finns. Olika sidor av kyrkans tro illustreras av den stora lundakatedralen, de många medeltida kyrkorna och de nya stadsdelskyrkorna.
Kyrkogårdarna

Kyrkogården som begravningsplats har gamla anor. Under kristendomsförföljelserna i den unga kyrkan fick många kristna offra livet för sin tro. På 200-talet blev det vanligt att fira gudstjänst vid martyrernas gravar. När kyrkor började byggas, restes de över en martyrgrav. Efter hand uppstod seden att de kristna gravsatte sina döda i martyrernas närhet.
Som biskop i Milano lät Ambrosius år 386 föra relikerna av två martyrer till kyrkan där. Det blev utgångspunkten för seden med reliker av martyrer i kyrkorna och bruket att gravsätta biskopar och stormän inne i kyrkorna och övriga församlingsbor i kyrkans omedelbara närhet. Kyrkogemenskapen omfattade också kyrkogården.