Foto: Lisa Andersson

Ulricehamns kyrka

Kyrkan är öppen måndag-fredag kl. 8:00-16:00. Lördag-söndag kl. 9:00-16:00

Den ursprungligen enkla helgedomen Bogesunds kyrka, med sitt långhus utan korabsid, uppfördes troligtvis någon gång på 1300-talet. Sedan har den byggts till och förskönats under århundradenas gång.

Vid en renovering i slutet av 1800-talet hittade man en gömd myntdepå under korgolvet i Ulricehamns kyrka. Mynten lades ner i mitten av 1300-talet och med hjälp av dem kan man datera kyrkobyggnadens ålder. Därefter har kyrkan byggts om och till i flera omgångar.

Den första utökningen gjordes 1660 då kyrkan fick sitt vapenhus. Från slutet av detta århundrade daterar sig också tillbyggnaden åt öster. Gravkoret från början av 1700-talet var ursprungligen tänkt att också tjäna som sakristia, men fungerar nu som förrum till kyrkan, samtidigt som det försetts med bänkplatser.

Från början var kyrkan utan torn. 1758 gjordes en tillbyggnad åt väster, tornet som upptill är av trä. 1791 byggdes den lilla sakristian på kyrkans norra sida. 1937 framtogs de målade slingorna ovanför dörren till sakristian. Slingorna ger belägg för att kyrkan har medeltida ursprung. 1942 togs de gamla målningarna, infogade i medaljonger och med årtalet 1713, på läktarbröstet fram.

Den sista tillbyggnaden tillkom så sent som 2002. Då handikappanpassade man kyrkan och byggde till vapenhuset. I den södra utbyggnaden finns kapprum och toaletter och i den norra finns ett samlingsrum. Det byggdes en ramp in till vapenhuset samt en hiss till kyrkorummet.

Takmålningarna utfördes under 1680-talet av kyrkomålaren Anders Falck. Åt söder ser man universums och människans skapelse, syndafallet och utdrivandet ur paradiset, och på nordsidan yttersta domen med himmel och helvete. I den västra, senare delen av taket, har målningarna utförts av "målaren mäster Wikström här i staden". På sydsidan - strax framför läktaren, har mästaren skildrat berättelsen om Kain och Abel, och åt norr ser man himmel och domsänglar.

Den ståtliga altaruppsättningen och predikstolen i barockstil utfördes 1717 av rådmannen Hans Christoffer Datan, "tysk till nationen". I altaruppsättningens rikt skulpterade bladverk framträder några mänskliga gestalter: upptill till höger Moses med lagens två tavlor, representerande Gamla Förbundet, till vänster Johannes Döparen med korsstaven, företrädande Nya Förbundet.

Något lägre på altaruppsättningen återfinns de fyra evangelisterna med var sitt attribut: Matteus en ängel, Markus ett lejon, Lukas en oxe och Johannes en örn. Målningarna nedifrån och uppåt återger den heliga nattvardens instiftelse, Golgatadramat, uppståndelsen och himmelsfärden.

Ulricehamns kyrka har många vackra inventarier. Från 1680-talet härstammar den utsökta oblatasken i drivet silver. I kyrkan lägger man märke till de tre ljuskronorna. Äldst är den lilla kronan i mittgången. Den är från 1627 och av belgiskt ursprung. Pampigast är den stora kronan som hänger närmast altaret. Stilen är barock och årtalet 1687. Yngst är den mellanstora kronan, daterad 1759 och utförd i sen barockstil, som hänger närmast utgången.

Den gamla orgelfasaden från 1740-talet har bibehållits, men orgeln med sina 32 stämmor, byggd 1970 av orgelbyggare Mårtensson i Lund, är ny. Den gamla fasadens pipor ljöd fram till hösten 2018 då en ny orgel gjordes. Som tidigare behöll man den vackra orgelfasaden. Pingstdagen 2019 så invigdes orgeln genom att församlingen bad, och organist Ruth Lindholm smorde orgeln med olja.

Tornets tre klockor är inte gamla utan tillkomna så sent som 1929. De efterträdde då tre äldre klockor; den ena hänger i stadsparken, den andra såldes till Böne kyrka och den tredje flyttades till Vists kyrka, där den gör tjänst som lillklocka.

Adress
Västra Kyrkogatan 4, 523 30 Ulricehamn