Runtuna Kyrka

Kontakt: Vik. vaktmästare Thomas Wulff nås på tel. 070-600 22 41

Vägbeskrivning (klicka)

Runtuna kyrka har sannolikt S:t Olof som skyddspatron. Detta gäller åtminstone den senmedeltida storklockan, vilken på latin bär inskriften: "Denna klocka tillhör S:t Olof i Runtuna". Den norske helgonkungen var oerhört populär under medeltiden och, näst efter S:ta Maria, vårt vanligast avbildade helgon.

Maria är också mycket framträdande i Runtuna kyrka. Hon sitter som himladrottning i altarskåpets mitt, dessutom finns två träskulpturer av madonnan med barnet.

Kyrkan byggdes någon gång under 1100-talets andra hälft. Då hade kristendomen redan funnits mer än ett sekel i bygden, som är en av Sörmlands runstensrikaste. Tre av dess stenar finns vid sidan av parkeringen, den ena med ett stort tydligt kors. Den äldsta kyrkan hade kor, långhus och eventuellt torn. Den nuvarande huvudingången till kyrkan är i tornets västfasad. Huruvida detta torn aldrig byggdes upp eller störtat samman är oklart. Redan efter drygt hundra år utvidgades koret, som idag ger ett särpräglat mycket långsmalt inryck. Sannolikt hade det äldsta koret en romansk absid.

Kyrkan bär vissa spår av invändig väggbemålning. Vid 1400-talets början har den s.k. unionsmästaren smyckat kyrkan. Av hans verk finns endast en liten rest av yttersta domen kvar i nordöstra hörnet av långhuset, mot taket. Målningarna ansågs uppenbarligen så värdefulla att man, när kyrkan välvdes vid 1400-talets slut, gjorde en mycket udda välvning vid denna punkt, för att inte målningarna skulle förstöras. Annars finns i koret två kryssvalv och i långhuset två vackra valv av samma typ som i Vadstena klosterkyrka.
Det som kanske är mest ovanligt i Runtuna är den fina sviten med prästporträtt. Det lär inte finnas någon annan kyrka där så många prästpar avbildats, två av porträtten är komministrar med hustrur och de övriga kyrkoherdar med hustrur. Detta påminner oss om prästfruns i gamla tider mycket viktiga roll i församlingen. Det största prästfruporträttet föreställer Gertrud Malmenia, som skall ha varit särskilt älskad av församlingen och mycket from. När hennes make avled fick hon själv säga vem hon önskade som hans efterträdare, både som kyrkoherde och make.
Det Lindhielmska gravkoret på korets södra sida är byggt för landshövdingen i Jönköpings län; friherre Mårten Lindhielm (död 1720) med familj. Han innehade Lindö gård c:a 2 kilometer norr om kyrkan, och gravkoret har senare använts av denna gårds innehavare, bl.a. av släkten Fleetwood. I gravkoret finns minst tretton kistor.

1759-62 genomgick kyrkan en avsevärd förändring, då bl.a. nya ingångar togs upp i västgaveln och södra korsarmen, vilka ännu är bevarade.

Triumfbågen, d.v.s öppningen mellan långhuset och koret utvidgades uppåt vid restaurering 1889.

Altarskåpet är ett nordtyskt arbete från 1500-talets början. I mittpartiet en framställning av Marie kröning, närmast flankerad av fyra helgon och vidare, i flyglarna, av de tolv apostlarna.

Predikstolen är tillverkad av Anders Larsson i Björkvik 1682. På predikstolskorgens sidor avbildas de fyra evangelisterna.

Sakristian är från ca 1200-talet.

Nuvarande orgel är från 1954. Den byggdes av Olof Hammarberg och har 21 stämmor. Orgelfasaden är från 1858.
     
Kyrkobeskrivning finns att köpa i kyrkan.