Älvestad kyrka

Älvestad kyrka uppfördes på 1100-talet, drabbades av brand 2007 och sedan återuppfördes 2009-2011.

Älvestad kyrka

Foto: Arne Ekholm

Älvestad kyrka uppfördes av en storman i slutet av 1100-talet, sannolikt med långhus, smalare kor samt absid. Under medeltiden vidgades koret till i bredd med långhuset. Absiden avlägsnades och östgaveln försågs med strävor för att kunna stå emot påfrestningen när kyrkan fick kryssvalv.

I mitten av 1700-talet hade folkmängden ökat i sådan omfattning att sockenborna ej kunde beredas plats i sin helgedom. Den handlingskraftige friherren, generallöjtnaten och landshövdingen över Kalmar län C.G. von Roxendorff, som ägde största gården i Älvestad, drev då frågan att kyrkan skulle utökas mot norr i höjd med norra sakristieväggen, dvs till dubbel bredd. Kyrkan skulle även förlängas mot öster med ca fem meter. I denna förlängning lät Roxendorff tillskapa ett gravkor, det sk. Roxendorffska gravkoret. I samband med eller strax efter utbyggnaden uppfördes en läktare i väster och en orgel av den kände orgelbyggaren Johan Wistenius installerades.

Under hand har mindre förändringar utförts. 1836 utbyttes den 20 meter höga tornspiran till ett lantermintorn. 1949 gjordes en omfattande inre renovering och på 1960-talet knackades all utvändig puts bort, kyrkan omputsades och vitkalkades.

1994 moderniserades kyrkan med HVC och ett pentry, samt ommålning i en ljusare färgton. I början av 2000:talet företogs också en utvändig renovering.

Då vård-och underhållsplan upprättades hösten 2003 ansågs kyrkan vara i mycket gott skick.

Den 27 mars år 2007 eldhärjades kyrkan genom ett gnistregn från en närliggande industrifastighet, som fattade eld vid svetsningsarbete, tog sig in under det enkupiga tegeltaket och fick fäste i det underliggande torra takspånet.

Tack vare rådigt ingripande från närboende kunde praktiskt taget alla lösa inventarier räddas. Särskilt värt att nämna är ett altarskåp från 1400-talet.

Efter att beslut tagits i kyrkofullmäktige att kyrkan skulle återuppföras togs kontakt med slottsarkitekt Per Rydberg, Vadstena, som åtogs sig uppdraget som arkitekt.

Vid ett antal "stormöten" förhörde sig Rydberg om församlingens behov av kyrka och upprättade därefter två huvudförslag-lika den kyrka som brunnit eller en mindre. I förslaget skulle även vävas in möjlighet till att inrymma församlingshem.

Kyrkofullmäktige beslutade enligt förslaget mindre kyrka.

Arkitekt Rydberg har med klokhet och kunskap lyckats återskapa den medeltida kyrkan, men i ett modernt snitt. Koret har vidgats mot norr där ett stort fönster ger ljus och rymd. I norr har den på 1750-talet utbyggda delen disponeras för kapprum, HWC, pentry, förråd, teknikutrymmen samt sakristia. Den tidigare stora sakristian har omvandlats till en "utekyrka" för friluftsgudstjänster, bröllop, dop mm. Här har även en klockstapel för den gamla lillklockan uppförts, som ett minne från tiden före branden.

Material och teknik har valts och utförts enligt gamla beprövade normer.

Arkitekt Rydberg har på ett förtjänstfullt sätt lyckats bevara det gamla på ett modernt och tilltalande sätt samtidigt som Länsstyrelsens restriktioner kunde följas.

 

 

//