Sofia kyrka ligger på toppen av Vita Bergen på Södermalm och är en populär kyrka för vigsel, dop och begravning.
Besöksadress
Vitabergsparken, Klefbecks backe 1
Telefon
Växel församlingshus: 08-615 31 00
Öppettider och gudstjänster
Sofia kyrka är öppen alla dagar 11.00-17.00.
Mässa firas varje söndag 11.00 och varje torsdagskväll 18.30.
Lunchbön måndag och onsdag 12.45.
Titta in i Sofia kyrka
Nyfiken på hur Sofia kyrka ser ut invändigt? Här kan du titta runt i kyrkan i 360 graders panoramavy!
Vet du att du kan ge en gåva i någon annans namn för t.ex. bevarandet av Sofia kyrka, musikverksamheten eller det diakonala arbetet? Det kan vara en insamling till minne av någon som har dött, eller en jubilar som fyller jämnt med redan "har allt". Läs mer här!
KYRKOBYGGNADSTÄVLINGEN
När Katarina församling utlyste en kyrkobyggnadstävlan 1899 för sin blivande dotterförsamling föreslogs centralplanen som lämplig byggplats. Den öppna placeringen högst uppe på Vita Bergen var given då tomten inköpts tre år tidigare. Tävlingen resulterade i inte mindre än tjugosju projekt.
Första pris gick till den trettiofemårige Gustaf Hermansson (1864-1931). Det vinnande förslaget var utfört i rhenländsk övergångsromantik, en riktning som präglats av såväl romanska som gotiska drag och karakteriseras av torngrupper med höga spiror.
SOFIA KYRKA INVIGS 1906
Arkitekten har i Sofia kyrka tagit fasta på önskemålet om en centralkyrka som skapar en i det yttre måttet stramt sammanhållen och monumental kyrkobyggnad. Likt en gigantisk fyrbåk kröner den bergplatån.
Kyrkan har uppkallats efter Oscar II:s gemål drottning Sofia åren 1902-1906. Kyrkans yttre är i det närmaste oförändrad sedan invigningen, medan förändringarna i kyrkorummet är desto större. Väggar och valv var ursprungligen prydda med en yppig jugendmässig blomsterdekor och bibliska figurframställningar i koret. Av dekoren från 1906 har endast Olle Hjortzbergs tre glasfönster bevarats.
KYRKANS OMVANDLING 1948-1951
Kyrkorummet fick i stort sitt nuvarande utseende vid den restaurering som genomfördes 1948-1951 under ledning av arkitekten L. I. Wahlman, Engelbrektskyrkans skapare. Det uttalade syftet var att helt utplåna den ursprungliga färgstarka och livfulla dekoren och inredningen och skapa en som man då menade mindre orolig interiör. Färgsättningen blev nu mera enahanda och belysningen diskret. Wahlman tog fasta på arkitekturens romanska karaktär och lät putsa över all dekor på väggar och valv i gråvitt så att rummets enhet stegrades utöver Hermanssons intentioner.
Som enda dekorativa inslag framstår nu Hilding Linnqvists stora fresk i korbågen över den breda, spetsiga altarnischen. Den figurrika målningen, som utfördes 1950-1951, är inspirerad av profeten Mikas fredsord "Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar... Och var och en skall sitta under sitt vinträd och sitt fikonträd och ingen skall förskräcka honom, ty så har Herren Sebaots mun talat."
INTERIÖRRENOVERINGEN 1982-1983
I syfte att förbättra akustiken använde sig Wahlman i kupolen och på väggarna olyckligtvis av asbestputs, ett då oprövat modematerial. Den nya putsen sög snart åt sig så mycket damm att valven redan efter några år var starkt smutsade.
1982-1983 utfördes en omfattande interiörrenovering ledd av arkitekt S. O. Larsson, BLP Arkitektkontor AB. Asbesten avlägsnades helt. Innertak och väggar putsades och kalkmålades i vitt respektive beige efter de ursprungliga färgtonerna, men utan dekor. Läktarbarriärerna, som Wahlman marmorerat i blågrön ton i anslutning till predikstolens och altarets sten, lättades upp genom bladguld på profilerna.
Den Wahlmanska armaturen försågs med moderna halogenlampor och kompletterades med lampor i bland annat kupolen. Kormålningen rengjordes och altarringen avlägsnades.
1906 års orgelverk med 24 stämmor av Magnussons i Göteborg, har i omgångar utökats av samma firma till 46 stämmor. Orgeln medger nu utförande av musik från såväl barocken som den romantiska epoken. På sidoläktarna tillbyggdes förvaringsutrymmen för kören med ljudabsorberande sidoväggar som laserats i samma beiga ton som orgelfasaden.
DEN LITURGISKA FÖRNYELSEN ÅTERSPEGLAD
Den största förändringen utgjorde omdisponeringen av kyrkorummet. Genom att placera ett andra altare, som nu utgör det egentliga altaret, nedanför kortrappan med en talarstol (ambo) och dopfunt i nära anslutning försköt man kyrkorummets centrum från östra korsarmen till kyrkans mitt. Altaret i form av ett bord och en ny altarring är utfört av material från den äldre bänkinredningen som på sätt och vis tagits till vara. Det gamla koret, vars stora fresk Wahlman avsett bli kyrkorummets brännpunkt, är förändrat och har sin huvudsakliga funktion som podium för kören som nu står vänd mot församlingen. Det Wahlmanska altaret är dock kvar och kan vid behov användas.
Den ursprungliga bänkinredningen, vars jugendgavlar tidigare berövats sina krönande växtmotiv (ett par mindre bänkar är oförändrade) har arrangerats koncentriskt kring det nya altaret under kupolen. Vissa bänkar har böjts och andra ställts vinkelrätt mot altaret så att bänkarna nu omsluter altarplatsen på tre sidor. Antalet sittplatser har stegvis minskats från omkring 1300 år 1906 till 700.
Förändringen av kyrkorummets inredning föreslogs av biskop Lars Carlzon som menade att centralformen motiverade en omdisposition i anslutning till den liturgiska förnyelsens ideal.