Varför dop?

Många tror att dopet är en namngivningsceremoni. Men dopet är så mycket mer. Vid barndop säger prästen barnets namn högt så att hela församlingen hör det. Barnets namn och Guds namn näms samtidigt och det visar på samhörigheten.

 
Med dopet hör man hemma i en gemenskap som sträcker sig bakåt genom historien ända till Jesus själv, och framåt tillsammans med alla andra människor som på något sätt vill höra till Jesus. Man välkomnas in i Svenska kyrkan och den lokala församlingen.


Dop i vatten

Dop i Svenska kyrkans ordning sker oftast genom att prästen begjuter dopkandidatens hjässa. Det kan också ske genom att prästen sänker ner barnet i dopfuntens vatten. Även vuxna kan döpas genom nedsänkning, t ex utomhus. Vattnet är en symbol för rening och det är livsnödvändigt.


Dopklänning

Dopklänningen är oftast vit och det är renhetens färg. Att den är alldeles för lång för barnet är en symbol för att dopet är något att växa i. Att barnet har mycket kvar att lära sig om Gud och om sin tro. Senare i livet, under konfirmationen, får konfirmanden hjälp med att upptäcka vad Gud har gett via dopet. Den vita konfirmandkåpan är en symbol för dopklänningen, som man nu har vuxit i.


Dop som tonåring eller vuxen

Vi förknippar oftast dop med spädbarn, men även större barn, ungdomar och vuxna kan döpas. De får en kort undervisning, ofta i samband med konfirmation. De som har döpts i ett annat kristet samfund är välkomna in i Svenska kyrkan, något nytt dop sker inte. Enligt Svenska kyrkans syn gäller ett kristet dop för alltid. Dopet är också en förutsättning för medlemskap i Svenska kyrkan.