Järnboås kyrka

Järnboås kyrka byggdes åren 1658-59 och invigdes den 2 oktober 1659. Den ursprungliga kyrkan bestod endast av ett långhus, korsarmarna tillkom vid en utbyggnad år 1795.
Tornet fick sitt nuvarande utseende med kupol 1819 och är ett unikt bygge för dessa trakter.
Det är byggt med grova timmerstockar resta i kors för att få stadga i tornet. De flesta andra kyrkor har sina torn timrade i fyrkant.
Utvändigt var kyrkan från början klädd med rödfärgat spån, detta förföll så småningom och byttes ut mot brädfodring som målades i gråvitt.
Taket på kyrkan är av kopparplåt. Urverket och urtavlorna monterades i början av 1900-talet. Urtavlorna har belysning och har varit ett riktmärke för vägfarande från alla håll, särskilt under den mörka årstiden.
År 1745 fick kyrkan målningar i taket och på väggarna. Dessa målningar är utförda av Noramålaren Lars Anders Behm-Larsson. Målningarna täcktes senare över men togs fram i taket över koret och västra läktaren samt västra läktarbarriären vid kyrkans restaurering 1958-59.

Vid ombyggnaden 1795 sågades taket i långhuset sönder för att korsarmarna skulle få samma form och höjd som det övriga taket. En del av de gamla målade brädorna användes till det nya taket i korsarmarna. Detta kan man se prov på över norra läktaren. Listen runt takfoten är målad efter den gamla dekoren.
När kyrkan restaurerades 1958-59 togs bänkarna i korsarmarna bort och orgeln flyttades från västra läktaren till den södra korsarmen, bälgen till orgeln placerades i ett rum under golvet intill orgeln.
Den nuvarande orgeln har 18 stämmor och är byggd 1972 av Gebrüder Jemlich från Dresden.
Fasaden på orgeln är dock den gamla från 1792. Den gamla orgeln var skänkt av bergsmannen Eric Olsson i Gammelhyttan.
I den norra korsarmen byggdes en ny sakristia och skrudkammare istället för den gamla som fanns bakom altaret. Taket till sakristian blev golvet till en ny läktare. I vapenhuset byggdes en kammare för brud- och dopfolk i ett utrymme som tidigare var vedbod när kyrkan hade två bergslagskaminer för uppvärmningen.
Predikstolen kom till Järnboås kyrka på 1680-talet från Nora kyrka. Den renoverades av Johannes Ebbe från Nora samtidigt med att han tillverkade altaruppsatsen och psalmtavlorna år 1764.
Några år senare tillverkade han också dopfunten med sin baldakin och en duva liknande den som hänger över predikstolen.
Altarrundeln är skänkt av O H S ; M C D i Gammelhyttan år 1797. Det finns även två psalmnummertavlor från 1798 som kan ha kommit till kyrkan i samband med att kyrkan fick altarrundeln.
Röllakansmattan som ligger i koret är skänkt av Järnboås kyrkliga syförening. Mattan är vävd på Örebro läns hemslöjd och designad av Anna Nyström.
På väggen i nordväst hänger en gravhäll från 1663. Den är mycket sliten eftersom den före restaureringen 1958-59 användes som trappa vid norra ingången. I södra korsarmen hänger en tavla där namnen på alla kyrkoherdar som tjänstgjort i församlingen står uppskrivna.

I kyrkan finns fem ljuskronor. Kronan som hänger i mitten har en inskription som lyder:
GIFVEN AF SEXMANNEN PER OLOFSSON OCH HS KÄRA HUSTRU ANNA PEHRSDOTTER I WASSLAND 1799.
 
Klockorna i tornet är gjutna 1669 i Vassland. Den stora klockan har en diameter på cirka 1 meter.
På klockan finns en text som lyder: GLORIA IN EXCELSOS DEO OCH ALT THET ANDA HAFVER LOFVE HERRAN HALEVIA ANDREAS HOOK MIGH GÖTH JAG KOMMEN TILSAMMANS OCH HÖREN GUDHS ORD
 
Inom en liten detaljrik fyrkantig ram står flera namn:
KNUT LARSON BÄRGMÄSTARE , JOEL STEN BERGSF, ERICUS MATHIE KOLBECKIUS V. B. MI IN IERNBOÅS , ION PÄRSON , ERICK HÄMMINGSSON ANNO 1669. Under ramen står namnet NILS ERICKSON.
Den lilla klockan har en diameter på 75 centimeter.
På klockan finns en text som lyder: SOLI DEO GLORIA ANNO 1669 E M KOLBE BÄRGMÄSTAR KNUT LARSON EN NITÄLSKANDE MAN OCH JOHAN FRUMERLE BEFALNINGSMAN THETTA HAVA GIORDT MED NIT HVAR IGENOM WI BÅDE AHRE O NE HIIT.
Klockorna fick vid senaste restaureringen elektrisk ringning, några linhjul finns dock bevarade från den gamla handringningen.
 
Den gamla sakristian renoverades 1998 och gjordes till ett museum där skåp för att kunna förrvara och även visa kyrkans äldre textilier på ett riktigt sätt sattes in. Det finns också skåp där en del andra äldre kyrkliga föremål visas upp.
I golvet finns en lucka som döljer en fängelsehåla. När någon blev dömd till fängelse skulle straffet sittas av på kronohäktet i Örebro. Då en del av de dömda var från norra delen av bergslagen kunde resvägen bli längre än en dagsetapp, en övernattning behövdes då. Fångarna låstes in i fängelsehålan medan kuskarna bodde på krogen som fanns i huset söder om kyrkan.