Återvätning? Det betyder alltså att marken ska bli våtare igen, att den ska återställas till normal torvmark, det vill säga ett stycke mark som har en fantastisk förmåga att suga åt sig vatten och som binder mycket kol. Även den biologiska mångfalden gynnas av återvätning.
Under lång följd av år har en stor mängd torvmarker i vårt land dikats ut för att skapa mark som lämpade sig bra för skogsbruk eller odling. Idag vet vi att en del av de utdikade torvmossarna läcker växthusgaser men att detta kan stoppas när det är möjligt att återväta dem. Enligt forskningen är det bördiga, dikade torvmarker i södra Sverige som man tjänar på att återställa medan magra torvmarker i norra Sverige tvärtom binder mer kol om skog får växa upp på dem.
Återvätning - en åtgärd som ger snabb effekt
I Karlstads stift har vi därför valt ut ett antal områden som ska åtgärdas under 2023. Det är områden där vi bedömer det mest troligt att få en bra klimatvinst – bördig mark med torv, i synnerhet gammal nedlagd jordbruksmark som är dikad och sedan länge beväxt med skog – men där dikningen inte är bra nog för god trädtillväxt.
Det här är bakgrunden till att Karlstads stift, i samarbete med Skogsstyrelsen, har påbörjat återställning av sexton utdikade torvmarker i stiftets skogar runt om i Värmland. För att återställa dem så behöver man, förenklat beskrivet, fylla igen de diken som tagit hand om vattnet, så att grundvattnet höjs och ett större markområde helt enkelt blir våtare. Det är just detta som pågår på bilderna. Extra positivt är det att effekten kommer snabbt, så snart marken är våt igen slutar växthusgasläckagen.