Kyndelsmässodagen

Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag firas mellen trettondedagstid och fasta. Det är en ljushelg. Vid kyndelsmäss menade man förr i tiden att halva vintern hade gått.

Söndagen handlar om hur Jesus efter judiskt bruk bars fram i templet 40 dagr efter födelsen. Därför firades kyndelsmässodagen förr i tiden i vissa delar av landet som som lilla julafton. Man gav varandra små julklappar, hede en liten gran och ett litet julbord. Med denna dag är julkretsen definitivt slut.

Kyndelsmässodagen har i våra kyrkor alltmer blivit en ljushögtid. Vi lyfter fram ljuset på denna dag, ett gammalt bruk som varförsvunnetur den svenska traditionen under många hundra år.

Ljusen påminner oss om beskrivningen av Jesus i dagens evangelieberättelse:

han är ”ett ljus med uppenbarelse”. 

Jesus bärs fram i Jerusalems tempel

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren – det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren – och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröst. Helig ande var över honom, och den heliga anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. Ledd av Anden gick han till templet, och när föräldrarna kom in med barnet Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, tog han honom i famnen och prisade Gud och sade:

”Herre, nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse åt hedningarnaoch härlighet åt ditt folk Israel.”

Lukasevangeliet 2:22-32

Texter ur Bibel 2000 ©Svenska Bibelsällskapet