En vuxen och två barn sitter med händerna knutna i bön.
Foto: Shutterstock

Kyrkan – det är vi 

Vad tänker du när du hör ordet ”kyrka”? På en viss sorts byggnad? En plats för dop, begravningar och andra traditioner? Eller på ett sammanhang där du ihop med andra får möta levande Gud? 

Ordet kan stå för allt detta, men kärnan är denna: kyrkan – det är vi! Vi som tillsammans vill möta Gud, vi som tillsammans vill försöka leva som Gud vill. För ensam är inte stark, utan vi behöver varandra, även i tron.

De första kristna kallade sig för ”de som är på den vägen”. Det var en klok benämning, då vi alltid så länge vi lever är på väg, aldrig framme. Och eftersom kyrkan består av människor som lever i föränderliga sammanhang har lära, traditioner och institutioner förändrats över tid, och olika riktningar uppstått. Så har vi inte en utan många olika kyrkor idag, där Svenska kyrkan är en. Vi är, och får vara, olika, precis som syskonen i en familj. Enheten består i att vi utgår från samma rot och lever i relation till samma Gud.

Text: Frank Lorentzon, stiftsteolog