Ekumeniska samlingar i Lidköping 15-22 januari
SÖNDAG 15/1
18.00 Inledande gudstjänst, Frälsningsarmén Lidköping
MÅNDAG 16/1
17.00 Veckomässa, Mariagården Lidköping
TISDAG 17/1
18.30 Bön och lovsång, Pingstkyrkan Lidköping
18.30 Bönesamling, Falkagårdskyrkan, Vinninga
ONSDAG 18/1
18.30 Vardagsmässa, Antoniosgården Kållandsö
19.00 Aftonbön, Lindärva kyrka
TORSDAG 19/1
19.00 Bön, Baptistkyrkan Lidköping
FREDAG 20/1
12.00 Pilgrimsmässa, Nicolaikyrkan
SÖNDAG 22/1
18.00 Avslutande nattvardsgudstjänst, Missionskyrkan Lidköping
Ekumeniska böneveckan 2023
"Gör det goda, sträva efter rättvisa"
Böneveckan för kristen enhet infaller i januari och är världens största ekumeniska manifestation som genomförs samtidigt i cirka 120 länder.
Temat för den ekumeniska böneveckan 2023, är ”Gör det goda, sträva efter rättvisa” (Jesaja 1:17).
Materialet har denna gång förberetts av Minnesotas kristna råd (USA) och sedan framtagits tillsammans med Påvliga rådet för främjande av kristen enhet och Kyrkornas världsråds kommission för Faith and Order.
Under Böneveckan firas huvudgudstjänsten oftast ekumeniskt tillsammans med lokala församlingar från olika kyrkor och samfund. Gudstjänsten firas normalt söndagen i Böneveckan, det vill säga den 22 januari år 2023.
”Vem har begärt detta av er när ni träder fram inför mig, ni som trängs på mina förgårdar? Kom inte med era meningslösa gåvor, jag avskyr offerröken. Nymånad, sabbat, högtidssamling – jag tål inte falskhet och fest. Jag hatar era högtider och nymånadsfester, de har blivit en börda för mig, som jag inte orkar bära. När ni lyfter era händer i bön vänder jag bort blicken. Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte. Ni har blod på händerna. Tvätta er, rena er! Låt mig slippa se era illdåd. Sluta göra det onda och lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt. Låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. När era synder är scharlakansröda, kan de då bli vita som snö? När de är röda som purpur, kan de då bli vita som ull?”
(Jesaja 1: 12-18)
Revor i samhällsväven
Jesaja levde och verkade i riket Juda under 700-talet f Kr. Han var samtida med profeterna Amos, Mika och Hosea. Tack vare att samtidens stormakter Egypten och Assyrien var försvagade rådde ekonomiskt välstånd och politisk stabilitet i både Juda och Israel. Samma tidsperiod kännetecknades emellertid i bägge rikena av skriande orättvisor och ojämlikhet.
Tidsperioden kännetecknades också av att rituella och formaliserade uttryck för gudstro blomstrade, med fokus på tempelgåvor och offer. Den rituella trosutövningen leddes av prästerna, vilka också gynnades av de rika och mäktiga. I och med den nära förbindelsen mellan templet och det kungliga palatset kom makten att koncentreras nästan fullständigt till kungarna och prästerna. Under större delen av historien hade dessa sällan stått upp för de förtryckta. Enligt den här tidens världsbild uppfattades de rika invånarna, med förmåga att skänka och offra mycket, som särskilt välsignade av Gud. De fattiga – som inte kunde bidra på samma sätt – betraktades snarare som förbannade och svartmålades för sin oförmåga att fullt ut delta i templets religiösa liv.
Jesaja försökte väcka folket till medvetenhet om situationens allvar. Snarare än hedervärt och välsignat, betraktade han samtidens religiösa uttryck som en skymf mot Gud, och ett infekterat sår. Jesaja såg hur orättvisorna orsakade revor i samhällsväven och hans profetior kritiserade samtidens politiska, samhälleliga och religiösa strukturer. Han pekade på dubbelmoralen i att skänka tempelgåvor samtidigt som man förtryckte de fattiga. Jesaja förband rättfärdighet och rättvisa med Gud själv och kritiserade kraftfullt korrupta ledare samtidigt som han tog de missgynnade i försvar.