Policy för krisberedskap i Täby församling 

Policy 

Att tänka efter före är själva idén med en plan för krishantering. Den mentala beredskapen är viktig tillsammans med kännedom om vem som gör vad i händelse av kris, samhällsstörningar och höjd beredskap. Vår förmåga att hantera påfrestningar i vardagen är grunden för att klara också det extraordinära.  

Täby församling ska enligt kyrkoordningen, 2 kap., § 11 ”vidta de beredskapsförberedelser som behövs för verksamheten under kris och höjd beredskap”. Riktlinjer för begravningsverksamhet, enlig KO, 2 kap, § 6a är under utarbetning. 

Församlingen behöver ha beredskap för inomkyrkliga kriser inom församlingen eller Svenska kyrkan och för kriser i samhället. Församlingen behöver också ha beredskap för att i krig eller höjd beredskap klara av den egna verksamheten och möta samhällets förväntningar. I ett läge med höjd beredskap är församlingen en del av det civila försvaret, med särskilt ansvar som begravningshuvudman och för kyrkliga kulturminnen. 

Den här policyn omfattar beredskap för: 

·   interna påfrestningar eller kriser inom församlingen eller Svenska kyrkan. 

·   externa påfrestningar eller kriser i samhället. 

·   ett läge med höjd beredskap där församlingen är en viktig del av det civila försvaret, med särskilt ansvar som begravningshuvudman och för kyrkliga kulturminnen.  

Begreppen kris och höjd beredskap 

En kris är en akut och/eller långvarig händelse där tidigare erfarenheter och kända reaktioner inte är tillämpliga för att förstå och hantera den aktuella situationen. Vid dessa händelser måste beslut fattas under tidspress och trycket från drabbade, medarbetare och omvärld kan vara stort. Det är en händelse som är så allvarlig att den gör att vi måste leda i annan ordning än den vardagliga. 

Exempel kan vara olycka, dödsfall, brand, allvarligt hot, våld, väderrelaterad påfrestning, långvarig driftsstörning, terrorhot eller negativt massmedialt intresse. Vid terrorhot eller misstanke om terrorhot är avstämning med polisen viktigt. Detta för att undvika att förvärra situationen genom att till exempel skapa samlingsplatser för många människor.   

Vid ett regeringsbeslut om höjd eller högsta beredskap ska samhällets verksamheter inriktas på stöd till Försvarsmakten inom totalförsvaret. Gemensamt för dessa situationer är att de är av stor omfattning, får svåra konsekvenser och kan hota centrala värden som liv, hälsa och/eller miljö. Täby församling är vid sådana situationer en del av det civila försvaret. 

Lagar som reglerar beredskap och krishantering  

Lagar som reglerar beredskap och krishantering återfinns i bilaga 1. Dessa ska uppdateras årligen. 

Ansvarsfördelning länsstyrelse, kommun och församling 

Länsstyrelsen  

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning. Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt. Vid en större samhällsstörning håller Länsstyrelsen ihop arbetet i länet. De berörda aktörerna, som till exempel kommunerna, räddningstjänst, sjukvården och polisen, delar information och lägesbild med syftet att koordinera åtgärder. 

Täby kommun  

Täby kommun ansvarar för att organisera lokal beredskap vid kris, samhällsstörningar och höjd beredskap. Kommunen har en krisledningsnämnd som leder det lokala arbetet vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. 

Kommunen ansvarar för och leder POSOM, som står för psykiskt och socialt omhändertagande. POSOM är sammansatt av representanter från bland annat Täby kommun, polisen, räddningstjänsten samt Täby församling. Vid en kris avgör kommunen vilken form av psykiskt och socialt omhändertagande som behövs och vilka stödpersoner som ska aktiveras. 

Täby församling  

Församlingen har riktlinjer och rutiner för krishantering som utfärdas av kyrkoherden. Dessa ska aktualiseras årligen och kommuniceras till församlingens anställda medarbetare. Ansvarig för att detta genomförs är kyrkoherden, eller den som kyrkoherden delegerar uppdraget till.  

Tillfällen då riktlinjerna och rutinerna aktiveras avgörs av kyrkoherden. Församlingen har en krisledningsgrupp med kyrkoherden som sammankallande. Kyrkoherden kan delegera uppdraget. Vid intern kris inom församlingen, där kyrkoherden är involverad, är kyrkorådets ordförande sammankallande för krisledningsgruppen.  

Täby församling har medarbetare med erfarenhet av krishantering som kan bistå drabbade med stöd både i akutskedet och i efterarbetet. I församlingen finns möjligheter att hålla lokaler öppna för skydd, samlingar, minnesstunder etc. Täby församling bistår polisen vid överlämnande av dödsbud. 

Församlingen har beredskap att skydda begravningsplatser och kyrkliga kulturminnen under höjd beredskap. Församlingen upprättar den kommunikation som krävs med berörda myndigheter och lämnar de upplysningar som dessa behöver.  

Församlingen återspeglar en extern kris eller samhällsstörning utifrån andra myndigheters tolkning och information om det inträffade.  

Tystnadsplikt och sekretess

Inom Svenska kyrkan finns särskilda regler om tystnadsplikt och sekretess. Präster och diakoner har tystnadsplikt. Prästernas tystnadsplikt är absolut (KO, 31 kap., 9§)., diakonernas gäller med vissa undantag (KO, 32 kap., 9§). 

Inom övrigt församlingsarbete gäller förbud att röja personliga och känsliga uppgifter (KO, 54 kap.).  
Dessa bestämmelser omfattar anställda och ideella medarbetare, samt förtroendevalda och gäller inte minst vid krishantering. 

Behandlades i personalutskottet 2020-01-23 
Denna policy för krisberedskap i Täby församling antogs av kyrkorådet 2020-02-12.