Text och foto: Tina Lindström Carlsson (SkribentTina)
Det är onsdag kväll och den ena porten står på glänt. Byns stora kyrka är belägen på en kulle, omgiven av blommande träd och grönskande buskar. Kyrksalen intill altargången fylls snabbt av medlemmar ur Schlagerkören. Framför rader av trästolar klädda i tegelrött står en svart flygel och på den står en bärbar högtalare. Sorlet stiger och fortplantar sig under kyrkans välvda tak. Klockan 19 drar veckans körövning igång, då har många varit där i god tid för att prata en stund. Sorlet tystnar när körledaren Göran Sonesson välkomnar gruppen och tar upp några nyheter sedan sist. En större konsert väntar och ett tiotal nya låtar ska övas in. Gruppen tar några djupa andetag och sjunger upp med låten Okända djur av Olle Adolphson och Beppe Wolgers. Snart avslöjar körledaren temat och spelar upp några av de sånger som ska framföras på den kommande konserten.
Runt 600 000 personer sjunger regelbundet i kör runtom i Sverige. Av dem är cirka 100 000 med i Svenska kyrkans drygt 5 000 körer. De senaste åren har forskningen på musikens och kulturens betydelse för hjärnan ökat i omfattning. På Karolinska institutet pågår sedan några år tillbaka satsningen ”The Cultural Brain Initiative” med syfte att sätta ljus på den internationella spetsforskningen om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa. Just nu pågår exempelvis studien ”Den musicerande människan 2” som vänder sig till tvillingar i Svenska Tvillingregistret. I studien tittar forskarna bland annat på sambandet mellan kulturella engagemang, välbefinnande och hälsa och på hur hjärnan hanterar musik. En finsk studie som presenterats i tidskriften Brain visar till exempel att patienter som fick lyssna på musik som de gillar återhämtade sig snabbare efter en stroke, och humöret och den kognitiva förmågan förbättrades.