Poddar och peppar för planetens skull

(Ur Spira nr 3 2022)

Umeborna är nyfikna på solceller och elbilar, men också fundersamma till om de funkar i vårt mörka och kalla klimat. Det märker Eduardo Pettersson, energi- och klimatrådgivare i Umeå kommun, som svarar på frågor från privatpersoner och företag.

– När det gäller solceller visar undersökningar att vi har samma förutsättningar som Skåne och norra Tyskland. På vårvintern blir det också extra reflektion och bra kylning på grund av snön. Det är en myt att det inte funkar här.

Han menar att samma sak gäller elbilar – tack vare större batterier och alltmer utbyggd infrastruktur går det att använda elbil i norra Sverige utan rädsla för att bli strandad.

– På grund av långa avstånd är det också ofta mer ekonomiskt att byta till elbil här i norr än längre söderut.

Podden Klimatekot

Eduardo fungerar som opartisk rådgivare i frågor som rör uppvärmning, konsumtion, transporter, matproduktion med mera. Han tycker att den stora variationen av frågor är en rolig utmaning och som utbildad ingenjör och lärare trivs han med att hålla utbildningar och seminarier. Under coronapandemin blev det besvärligare med den utåtriktade verksamheten, så energi- och klimatrådgivarna i Umeå kommun startade podden Klimatekot med hjälp av poddproducenten Elin Leyonberg.

– I podden ville vi inte fastna hos oss på energi- och klimatrådgivningen, så vi lyfte också in andra kommunala projekt, till exempel om biologisk mångfald och hållbara städer.

Podden genomfördes på prov under 2021 och har sedan blivit kvar. Målet är att erbjuda information och inspiration på ett lättillgängligt sätt, och kanske vända klimatångest till klimatpepp.

– Jag tror att alla som är engagerade i miljöfrågor någon gång hamnar i kris. Det finns så mycket negativ rapportering att det är lätt att bli deppig, men då försvinner kraften till att göra något. Därför är det bra att jobba med pepp som motvikt. I många avsnitt pratar vi om det lilla perspektivet, vad en enskild person kan göra.

En fråga som enligt Eduardo är på uppåtgående är maten. Hur sätter jag ihop en klimatsmart och hållbar mattallrik? En viktig fråga är då den närproducerade maten. I våras påbörjade Eduardo projekt med energirådgivning till små och medelstora företag, bland annat lokala jordbrukare. Deras redan besvärliga förhållanden med kallt klimat och långa transporter har blivit svårare med höga priser på bränsle, el och gödsel.

– Det är tufft att vara jordbrukare i den här växtzonen, men vi behöver vår lokala matproduktion. Och utan jordbruken dör landsbygden.

Eduardo är själv uppvuxen på ett litet familjejordbruk i Överkalix, där också farmor och farfar bodde. Jakt och fiske bidrog till mathållningen. Eduardo menar att han påverkats i sina värderingar av att växa upp med självhushållning och tillsammans med en äldre generation.

–  Farmor var född på 30-talet och det var en helt annan tid där det handlade om att vara rädd om det man hade.

Eduardo och hans sambo vill leva ett så hållbart liv som möjligt och tar de steg framåt som de mäktar med i livet med arbete och tre små barn. De försöker skapa vardagsvanor som leder åt rätt håll, kör elbil och odlar grönsaker i trädgården.

– I går åt vi tapas med sådant vi odlat själva. Men trädgården är historiskt försummad i år eftersom vi har en tremånaders bebis, säger Eduardo med ett skratt.

En dröm de haft är att resa och se världen, vilket kan vara svårt att få in i ett hållbart liv. I stället försöker de sätta fingret på vad det är de söker. Går det att uppleva något liknande på närmare håll?

– Faktum är att Tavelsjö, där vi bor, uppfyller många av våra behov. Här är vi nära naturen och kan leva friluftsliv, plocka bär och åka skidor. På våren försöker jag och sambon alltid få till en vandring längs en vandringsled och i somras gjorde vi många utflykter med barnen. Ute i naturen kopplar jag av.

Hör honom i kyrkan

I höst föreläser Eduardo på hemmaplan i Tavelsjö församlingsgård om energi- och klimatomställning.

– Jag tror att byar har en särskild potential att tackla energi- och klimatkrisen. Den kan använda de styrkor den har – att människor känner varandra, kan hjälpas åt och dela lyckade exempel med varandra.

Eduardo har också hållit ett webbinarium i Holmsunds församling om klimatsmart mat. Församlingar som hört av sig till honom har varit intresserade av frågor om odling, men också av solceller, eftersom det är tufft för kyrkan att värma sina byggnader. Men Eduardo tycker att kyrkan kan spela en större roll i arbetet med energi- och klimatomställning.

– Först måste Svenska kyrkan lära sig själv om frågorna, och jag vet att vissa församlingar redan gjort mycket. Därefter kan den sprida kunskap och vara en plats för samtal om hållbarhet och framtid. Kanske kan den dela med sig av mark till kolonilotter? Kyrkor och församlingsgårdar har ju också helt fantastiska tak för solceller. Tänk om kyrkan kan bli en ledstjärna och gå före i klimatarbetet!