Foto: Magnus Aronsson/IKON

Frågor och svar om begravning

Frågorna är ofta många vid dödsfall och Svenska kyrkan har stor erfarenhet av sorgearbete. Vi är också huvudman för begravningsverksamheten och därmed ansvariga för grav- och skötselfrågor.

Här har vi samlat ett antal frågor vi brukar få i samband med begravning.

Ofta är det bra att vänta någon dag efter dödsfallet med att boka tid på en begravningsbyrå. Det är bra att veta att du som anhörig alltid bestämmer i vilken utsträckning du vill sköta arrangemangen själv eller anlita en byrå (eller göra vissa delar själv och uppdrag andra delar vidare). Byrån ska meddela prisuppgifter och kostnadsförslag och dess representanter handlar på uppdrag av dödsboet. Man kan naturligtvis själv också  kontakta sin församling direkt för att komma överens om tidpunkt och plats för begravning. Kanske finns särskilda önskemål om präst eller musik? Vi gör alltid så gott vi kan för att tillgodose sådana önskemål.

Kroppen tas i de flesta fall om hand av sjukhus eller servicehus. Har dödsfallet skett i hemmet sköter en  begravninvsbyrå transport till bårhus, antingen på uppdrag av ovanstående (vid särskilda omständigheter), eller på uppdrag av anhöriga. Gravsättning eller kremering ska ske inom en månad enligt begravningslagen.

Inför begravningen tar prästen alltid kontakt med anhöriga för att samtala om den bortgångne och om önsemål som de efterlevande har i samband med begravningsgudstjänsten. Gudstjänsten har en fast ram  men varje enskild begravning kan göras personlig inom denna ram. Tillsammans kan de anhöriga och prästen välja psalmer och eventuellt annan musik och hsång.

Ofta sker gudstjänsten i någon av församlingens kyrkor eller gravkapell. Anhöriga bör veta att själva begravningsgudstjänsten är offentlig, vilket betyder att alla som vill delta är välkomna. Däremot är den  eventuella minnesstudnen efteråt självklart privat. Begravningsgudstjänsten kan avslutas med att anhöriga bär ut kistan och gravsätter tillsammans, eller att avskedet sker inomhus och att kistan gravsätts av kyrkogårdspersonalen.

Tacksägelse för de som varit medlemmar i Svenska kyrkan sker under en söndagsgudstjänst i den avlidnes församling (eller överenskommen lokal/kyrka). Vid tacksägelsen tänds ljus och den avlidens namn läses upp. Församlingen samlas i en kort bön för dem som sörjer medan kyckklockorna ringer. Vilken söndag tacksägelse sker brukar oftast bestämmas i samband med övrig planering. 

Sitt där du känner dig bekväm att sitta. Det finns inga regler som säger att den ena sidan är reserverad för någon särskild. Platserna allra längst fram brukar dock reserveras för de närmast sörjande. Är du osäker finns personal på plats att fråga. 

Det är alltid vårdnadshavarna som tillsammans med barnet avgör om barnet ska vara med vid begravningen. Det är viktigt att vara lyhörd för barns tankar, frågor, oro och nyfikenhet. Generellt kan sägas att det alltid är bättre att barnen är med än att de blir lämnade utanför det som föräldrarna upplever. Barnen kan vara med och ta avsked med blommor, teckningar eller på annat sätt som är naturligt för dem.

Den som är medlem i Svenska kyrkan kan genom clearingsystemet få sin begravning i annan kyrka. I de allra flesta fall kan även jordfästning ske på den ort man växt upp eller bott. Det finns en stor frihet att välja den präst man själv önskar. Den som är med i en annan frikyrka har ofta en plats där begravningsceremonin kan ske. Den kostnad som tillkommer berör oftast transport av den avlidne. 

Ett bårtäcke läggs på kistan och ersätter/kompletterar blomsterarrangemang. Bårtäcket ger ett värdigt intryck och finns att låna kostnadsfritt för begravningsgudstjänster i våra båda församlingar. 

Kontakta din församling för mer information om själva ceremonin. Även här finns ett clearingsystem så att begravningsavgiften täcker kostnaderna för gravplats m.m. 

Det finns inga regler som säger att en begravningsgudstjänst/akt krävs, men det finns många erfarenheter som pekar på vikten av ett avslut och hur detta hjälper till vid den fortsatta sorgebearbetningen för anhöriga.

Alla som bor i Sverige betalar en begravningsavgift som bland annat ger rätt till gravsättning på allmän  begravningsplats och tillgång till lokal för begravningsceremoni. Om den avlidne av olika orsaker lämnat Svenska kyrkan blir det ofta aktuellt med en borgerlig begravning. Svenska kyrkan ansvarar här för lokal för akten, vaktmästare samt gravsättning. Om anhöriga ändå önskar begravningstgudstjänst i Svenska kyrkans ordning kan detta vara möjligt, men det är alltid viktigt att respektera den avlidnes önskemål.

Den borgerliga begravningsakten hålls idag ofta av en förrättare från begravningsbyrån. För mer information om borgerliga begravningar, kontakta din begravningsbyrå. 

I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och man reser en gravsten. I urngravar och minneslundar  begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är helt anonym. Det finns också askgravlundar som är en minneslund men med namnen på de gravsatta angivna på en gemensam yta, det vill säga inte helt anonym.

Kyrkorum, präst, kyrkomusiker och vaktmästare är kostnadsfritt för medlemmar i Svenska kyrkan. Den har redan betalats via kyrkoavgiften. VIll man ha en sång- eller instrumentsolist kostar det dock extra. Gravplats, gravsättning och kremering med mera betalas av begravningsavgiften. Alla betalar begravningsavgift oavsett om man är medlem i Svensk akyrkan eller inte. Dödsboet, eller anhöriga, står för kostnader som bland annat rör kista, svepning, annonsering, kistdekoration och transporter.

Transport
Dödsboet betalar transport av kista från sjukhus till den lokal där kyrkan tar hand om kistan inför begravningsgudstjänsten eller bisättningslokalen. Transport från kyrka/kapell till begravningsplats och krematorium betalas av begravningsavgiften och är gratis för dödsboet.