Vd Birgitta Ödmark lutar sig mot staket utanför porten till Vattugatan.
Foto: Susanne Kronholm

75 år: Från intresse- till arbetsgivarorganisation

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är en medlemsorganisation.  Medlemmarnas behov avgör ytterst vilken verksamhet som ska bedrivas.

ALLT SEDAN MEDELTIDEN har socknen svarat för sina ekonomiska angelägenheter, att hålla kyrka och avlöna betjäningen. En reform 1910 innebar att prästerna fick kontant lön och avkastningen från boställets jord och skog var inte längre avgörande för avlöningen. Pastoraten behöll dock sin vård och förvaltning av boställena.
Under 1920-talet uppstod oro för att den av kyrkan disponerade egendomen skulle föras över till staten. Vad skulle då ske om stat och kyrka framöver skildes åt? Flera utredningsförslag som syftade till centralisering av den kyrkliga jordens och skogens förvaltning lades fram.

Sommaren 1930 utnämndes biskopen Sam Stadener till ecklesiastikminister med ansvar för de kyrkliga frågorna. Stadener expedierade raskt ett lagförslag som innebar att den kyrkliga egendomsförvaltningen decentraliserades till de lokala församlingarna. Dessa utsåg eget skogligt biträde för att sköta förvaltningen och det inrättades stiftsnämnder med ansvar för driften av kyrkans jord och skog. 

EN STATLIG REFORM 1942 innebar att stiftsnämnderna tvångsvis fick rätt att sammanföra pastoraten till distrikt med gemensamt skogligt biträde.  Reaktionen mot vad som uppfattades som centraliseringssträvanden lät inte vänta på sig. Några pastorat bildade samarbetsnämnder för att värna den lokala självstyrelsen. Intresset spreds och i maj 1945 träffades företrädare för sju stift i järnvägsknuten Hallsberg för att konstituera en centralorganisation för de svenska pastoraten. Den 20 november 1945 fastställdes stadgarna. Pastoratsförbundet hade bildats.

Svartvitt foto av stationsbyggnaden i hallsberg
i maj 1945 träffades företrädare för sju stift i järnvägsknuten i Hallsberg för att konstituera en centralorganisation för de svenska pastoraten. Den 20 november samma år fastställdes stadgarna.

Under en lång period har organisationen utvecklats i riktning mot en mer renodlad och tydlig arbetsgivarorga-nisation. Initialt handlade det om att företräda pastoraten när det gällde äganderätt och förvaltning av de kyrkliga egendomarna, skog och jordbruk. Ur detta växte utbildningsverksamheten fram. Sedermera efterfrågades även stöd exempelvis kring byggnadsfrågor, begravningsverksamhet samt entreprenadfrågor och upphovsrätt. 

MELLAN ÅREN 1970 OCH 1990 ökade antalet anställda i Svenska kyrkan från drygt 10 000 till 25 000 personer. Denna utveckling medförde att församlingarna och pastoraten i sin roll som arbetsgivare i allt större utsträckning önskade direkt biträde i arbetsrätts- och förhandlingsfrågor. En egen förhandlingsdelegation etablerades under 1970-talet och organisationen började att självständigt hantera kollektivavtal.

På tjugo år steg antalet anställda från 10 000 till 25 000 personer.

Organisationsutredningar var en annan efterfrågestyrd verksamhet som dök upp i kölvattnet av stora pastoratsregleringar år 1962. Förutom att beräkna personalbehoven behövde förutsättningar för nya kyrkliga samfälligheter för olika former av samverkan utredas och belysas. 

FÖRHÅLLANDET MELLAN Svenska kyrkan och staten var fram till relationsändringen 2000 en återkommande fråga i organisationen. En principöverenskommelse 1995 mellan den socialdemokratiska regeringen och centerpartiet innebar ett nytt grepp och flera partier anslöt. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, tillsammans med framförallt Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet (nuvarande nationell nivå), kunde förankra riksdagspartiernas idéer inom Svenska kyrkan. Genom att få garantier för att Svenska kyrkan skulle kvarstå som en öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka banades väg för den nya relation till staten som blev tydlig genom lagen om Svenska kyrkan och kyrko-ordningen 2000.

Genom att få garantier för att Svenska kyrkan skulle kvarstå som en öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka banades väg för den nya relation till staten som blev tydlig genom lagen om Svenska kyrkan och kyrko-ordningen 2000.

Vid relationsförändringen ändrades också kyrkoordningen och kyrkomötet fastslog bland annat att ”När en församling, ett pastorat eller ett stift är arbetsgivare ska Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå eller säga upp kollektivavtal, och företräda arbetsgivaren i tvister om sådana kollektivavtal eller om påföljder vid konflikter om sådana avtal”. Tidigare hade prästernas kollektivavtal hanterats av Statens arbetsgivarverk.

NÅGRA ÅR EFTER relationsförändringen genomförde organisationen en översyn för att utreda om det gick att organisera verksamheten på ett för medlemmarna mer ändamålsenligt sätt. Ett resultat av översynen innebar att de lokala stiftsförbunden avvecklades och de stiftsvisa rådgivarna flyttades över till arbetsgivarorganisationen. I dag är de regionala förhandlarna/rådgivarnas lokala närvaro en stomme i arbetsgivarorganisationens verksamhet.  Vissa stadgeändringar genomfördes och vid årsskiftet 2009- 2010 bytte organisationen namn till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation – ett namn som tydligt förklarar organisationens uppdrag. För mer än tio år sedan samordnades rådgivningen avseende ekonomi och kyrkoordningens juridik med  kyrkokansliets resurser. Numera har även fastighetsfrågor samt service och rådgivning i begravnings- och kyrkogårdsfrågor överförts till kyrkokansliet.
Därmed har arbetsgivarorganisationen fått utrymme att specialisera sig på arbetsgivar- och arbetsmiljöfrågor samt en bred utbildningsverksamhet. 

Person sitter och ksirver vid ett skrivbord. En kaffekopp står till höger i bild.
Numera fokuserar arbetsgivarorganisationen på arbetsgivar- och arbetsmiljöfrågor samt på en bred utbildningsverksamhet. Foto: Magnus Aronson

Text: Per Westberg

Annat som kan intressera!

Avtalsböcker i olika färger i en hög.

75 år på 7,5 minuter

Från centralstationen i Hallsberg 1945 till en modern arbetsgivarorganisation.

Liggande lagbok och två stående foldrar, om MBL och om semesterlagen.

75 år: Förhandlings- och avtalsfrågor

Svenska kyrkan är en betydande arbetsgivare med mer än 20 000 anställda. Kyrkans nuvarande organisation grundas på en lång historisk tradition, där det alltid funnits befattningar i församlingarna för att tjäna kyrkan.

Gul väst hänger över en stolsrygg framför ett skrivbord.

75 år: Arbetsmiljön i Svenska kyrkan

Under de år som gått sedan startskottet i Hallsberg har fokus gällande  arbetsmiljöfrågor utvecklats till att från  fysiska arbetsförhållanden också omfatta de psykosociala och organisatoriska  arbetsförhållandena. 

Ett utbildningsrum speglas i en teveskärm.

75 år: Utbildningsverksamheten

Arbetsgivarorganisationens utbildningsutbud har genom åren varierat och anpassats utifrån de uppdrag och ansvarsområden organisationen haft.

75 år: Pensionsavtalen i Svenska kyrkan

Pensionsfrågorna är viktiga för både arbetsgivare och anställda. Det rör sig om stora värden och avtal som får långsiktiga konsekvenser.

75 år: Kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsråd

Långvarigt arbete med trygghetsfrågor.

Fyra foton i collage. Uppe till vänster fötter och väskor i utbildningslokal, uppe till höger person i rutig kavaj som lutar sig mot person med ljusblå skjorta, nere till vänster händer som håller i penna, nere till höger man som håller i padda.

Utbildningar och medlemsaktiviteter

På plats, på distans, online! Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation erbjuder en mängd olika medlemsaktiviteter och utbildningar för att främja kunskap, förståelse och sammanhang för arbetsgivare och arbetsgivarföreträdare inom Svenska kyrkan.

Gammal lagbok och ny lagbok i hög. Kyrkoordningen lutar sig emot högen.

Vad arbetsgivaren behöver veta

Som arbetsgivare i Svenska kyrkan har du ett viktigt uppdrag. Här kan du läsa mer om de frågor du behöver känna till.

Styrelseklubba på vit bordskiva. Händer som vilar mot bordsskivan i bakgrunden.

Kyrkorådet som styrelse

Kyrkoordningen anger att kyrkorådet är styrelse i pastorat och i församling som inte ingår i ett pastorat.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!