Vad gör de i kyrkan egentligen?

Vi firar gudstjänst!

Hur går det till på en gudstjänst i Svenska kyrkan och vad man kan förvänta sig när man inte är van gudstjänstbesökare? Jag mötte vår präst Mikael Arnqvist och diakon Katarina Evasdotter för ett samtal. 

För Mikael är gudstjänsten en sammankomst där människor söker Guds 
ansikte gemensamt och samtidigt ett ställe där Gud kan bli synlig mellan människorna som är där. 
–Själva grejen för mig med gudstjänsten är att när jag kliver in i kyrkan så är det inte bara jaget som gäller utan det går in i ett enda stort vi. Om jag känner mig liten och ledsen kan jag få en stund där jag känner att någon annan bär mig en stund. 
Katarina berättar att gudstjänster har firats sedan urkyrkans tid och att för henne är det är det A och O att vi alla är en och samma oavsett var på jorden vi är. 
–Gudstjänst firas överallt och när vi t.ex. ber Herrens bön så vet jag att det alltid finns någon som gör det någon annanstans på jorden. Och om jag inte orkar be så vet jag att jag det finns någon annan som ber för mig någonstans. 

När man går på en gudstjänst får man en gudstjänstagenda som är ett slags program för gudstjänsten med alla olika delar och som man kan följa. Där står till exempel ibland en liten asterisk (*) vilket betyder att man ska ställa sig upp under det momentet. Katarina understryker att man inte måste följa agendan till punkt och pricka, man kan vara med på det man vill och kan. Gudstjänstordningen är ett ramverktyg för hur gudstjänstens delar är uppbyggda och som innefattar allt vi behöver. Den finns där för att man ska känna sig trygg, och känna igen sig vilken kyrka man än går i. 
–Efter gudstjänsten kan jag börja den nya veckan, upprättad och redo. Jag har bett om förlåtelse och jag har blivit förlåten. Jag har försökt att förlåta både mig själv och andra. Jag kan då gå in i den nya veckan och göra ännu bättre, säger Katarina. 

Gudstjänsten börjar alltid med en samling där vi konstaterar att vi är här tillsammans och tackar Gud för det. Sedan lämnar vi av det som är svårt i våra liv så att vi kan gå vidare. 
Efter det kommer ’’Ordet’’ som handlar om att man läser texter ur Bibeln och evangeliet. Efter det kommer det en predikan. Predikans roll är att utifrån texterna få oss att komma 
djupare i Guds mysterium. Sedan kommer trosbekännelsen som är som ett svar på predikan och på kyrkans bekännelse. Efter det kommer nattvarden. 

Det sista momentet i gudstjänsten kallas ’’sändningen’’-  man skickas ut igen i vardagen, i mänskligheten.  I sändningen ingår att man tackar och lovprisar Gud och sedan får man en 
välsignelse som man går ut med. 

Både Mikael och Katarina är överens om att bönen är en viktig del i en gudstjänst. 
–Bönen är basen, i bönen säger vi tack, förlåt och lovprisar Gud. Förbön 
betyder att man ber just för något. Vi ber för andra, för vad som händer i världen och sådant som är dagsaktuellt. Man ber också ofta för att de som bestämmer ska fatta kloka beslut. Förlåt kan vara att man förlåter sig själv lika mycket som man förlåter andra, säger Katarina.  
I Svenska kyrkan brukar man dela in bönen i tre delar; fokus på världen, församlingen och sist sitt eget liv. På en del gudstjänster ber vi även för de förböner som skrivits på lappar av kyrkobesökare och som ligger i en korg.  

Mikaels favoritmoment i gudstjänsten är nattvarden. 
–Det är där allt kommer samman! Den heliga gemenskapen när man går fram till nattvardsbordet, vetskapen att alla är lika inför Gud, att alla får samma grej. När jag tar emot brödet och vinet är det en direkt kanal till Gud och ingen kan ställa sig emellan. Nattvarden är en ritual där jag kan känna hela den världsvida kyrkan och alla de som gått före oss. Just då finns det ingen tid utan vi är i ett evigt nu, det är mäktigt tycker jag!

Musik och sång är en annan viktig del under gudstjänsten. Enligt gudstjänstordningen ska det ingå minst fyra psalmer under en högmässa. De äldsta psalmerna i psalmboken härstammar från medeltiden, men psalmerna förnyas, revideras och nya skrivs hela tiden. Tex har Py Bäckman skrivit flera nya psalmer i psalmboken. Mikael menar att musiken ger alla medverkande en chans att vara delaktiga och skapar ännu ett sätt att uppleva Guds närvaro.
–En av psalmernas funktion är att berätta för oss med sina texter, men det är också ett öppnande av hela sin person, för när man sjunger gör man det med hela sin kropp. Katarina poängterar att många kanske inte tänker på att av våra mest älskade psalmer har flera blivit klassiska sommar- och julsånger som sjungs utanför kyrkan över hela landet.  

Vad är då skillnaden mellan andakt, högmässa och gudstjänst?  Man kan säga att en andakt är väldigt kort och enkel och det behöver inte vara en präst som håller i den. Den består av en enkel bön eller att man sjunger en psalm. En andakt kan man ha själv, som en liten stunds kontemplation, bön eller att man bara tänder ett ljus i kyrkan och sitter ned en stund. Gudstjänst innefattar inte nattvard. Om man i stället går på högmässa eller mässa ingår alltid nattvardsfirande. 

Till den som är nybörjare och lite osäker, vill Mikael och Katarina förmedla att alla är välkomna på gudstjänst - nyfiken eller troende. Du kan vara ledsen, glad, arg eller besviken. I gudstjänsten får man lov att vara den man är och det ställs inga krav på dig som gudstjänstbesökare att du ska vara på ett speciellt sätt.
–Man behöver inte förstå alla moment i en gudstjänst, man är med och deltar på det sätt man vill, orkar och har lust med, säger Katarina. Mikael och Katarina poängterar att det är ok att smyga in och sätta sig för sig själv för att sedan smyga ut igen om man inte känner för att prata med andra i kyrkan. Ett tips är att testa gå i några olika kyrkor för att känna 
efter vilken som passar en själv. 

En gudstjänst kan ge olika känslor, det är inte alltid fantastiskt och självklart utan det finns rum för alla känslor och vi vill att alla ska känna sig välkomna precis som de är!  

Text och intervju/ Anna Johanna Blom