Gravkors i smidesjärn

Det står tusentals smideskors på de värmländska och dalsländska kyrkogårdarna. Smideskors som är konstverk i sig men också bär vittnesbörd om att bygdens materiella och tekniska resurser togs i anspråk av gravkonsten.

I de kyrkliga miljöerna finns smide i beslag, gallerverk, armaturer och inte minst i gravkorsen. Stiftets smideskors kan därför sägas vara något bland de mest konkreta och mest betydelsefulla kvarlevor vi har av den värmländska högkulturen inom järnbrukets historia. Korsens spridningsområde stämmer inte helt överens med järnbrukens lokalisering. Vi har nämligen också gott om kors på Dalboslätten, där det aldrig funnits några järnbruk. Och forskningen visar på att många kors sannolikt smitts av smideskunniga bönder snarare än av järnbrukens smeder. I allmänhet är korsen faktiskt resta över välbärgade bönder.

Smideskorsen uppvisar en stor rikedom i form och kan indelas i ett femtontal huvudtyper, med ett antal undertyper; flerarmade kors, ringkors, triangelformade, bågformade, syddalsländska korsformer för att nämna några.

Under 1800-talets andra hälft gick smidesjärnskorsen ur modet, då istället en gravstensindustri växte fram. De smidda korsen började nu betraktas som stygga och mängder av dem kastades på skräphögen, slängdes i sjön, såldes på auktion eller smiddes om för nya ändamål. Många kors ligger dock kvar och skräpar på kyrkvindar eller i tornkammare, andra har satts upp som konstverk i vapenhusen.

Inventering av smideskorsen

I ett stiftsprojekt, ursprungligen initierat av Regionmuseum Västra Götaland, har vi alltså låtit inventera och skadebesikta våra smideskors. Arbetet utfördes 2010 av två smeder, Thomas Ullström och Måns Hallén, båda från Dalsland. Inventerarna dokumenterade, fotograferade och skadebedömde totalt ca 1 500 gravkors på 87 begravningsplatser. De här inventeringsresorna gjordes i fotspåren av etnologen Christian Aarsrud som femtio år tidigare lade grunden för sin doktorsavhandling i en dokumentation och katalogisering av smideskorsen i södra Sverige. De inventerade korsen och deras status har registrerats i en databas. Av de ca 1 500 korsen ansågs 1020 kors vara av mindre god eller sämre status. 116 kors ansågs vara i akut behov av åtgärd och drygt 800 behövde åtgärdas inom 5 år. I databasen registrerades även 400 moderna kors.

Slutrapport investeringsprojekt av gravkors i smidesjärn (pdf)