Inventarier, Toresunds kyrka

Altaret pryds sedan 1785 av en altartavla med ramverk. Tavlan är en oljemålning på duk av konstnären Carl Fredrik von Breda (1750-1818). Ramverket är utfört i gustaviansk stil.

Det 1950 inrättade altaret i Mariakoret pryds med ett altarskåp från 1400-talets början, vilket troligen utgjort altarprydnad fram till 1785. Det är nordtysk proveniens och ganska välbevarat. 

Predikstolen i barockstil är från 1658 och ev. en gåva av krigskommissaren Anders Lillieqvist till Björkeby. Predikstolskorgen pryds av de fyra evangelisternas bilder.

Triumfkrucifixet hänger sedan 1950 i triumfbågen. Det har den ansenliga höjden av 3,5 meter och torde från början ha stått på en trabes med Maria och Johannes på varje sida. Dessa båda skulpturer finns kvar: Johannes  är uppsatt längst fram på södra långväggen, medan Mariabilden, som är defekt, finns på Statens historiska museum.

En Madonna-skulptur från 1200-talet är uppställd i Mariakoret. Typiskt för tiden är att Maria avbildas sittande. Inne i Mariakoret återfinns en staty av S:ta Birgitta, också hon sittande. Bilden är ett svenskt arbete från 1400-talets förra hälft.

Dopfunten av sten från 1100-talet är kyrkans äldsta föremål, vilket används endast undantagsvis. Dopen förrättas vanligen vid ett dopställ i koret från 1760-talet, till vilket hör en mycket vacker dopskål med ätterna Lillienbergs och Flemings vapen, tillverkad 1764 av guldsmeden Arvid Floberg i Stockholm.

Anund Stures gravsten med den rustningsklädde riddaren, herren till Räfsnäs, hör till de intressantaste bevarade gravstenarna i landskapet. Detta ansåg redan Gustaf III, som utanordnade ett statligt anslag till gravens restaurering och 1773 kom på besök till Toresunds kyrka för att inspektera resultatet.

Kyrkan har flera intressanta föremål av silver. Kalk och patén är gjorda 1739 i Stockholm av Henrik Wittkopf d. ä. och skänkta av Christina Charlotta Örnfelt, som året innan gav kyrkan en vinkanna.  På dessa finns det Örnfeltska vapnet ingraverat. En oblatask av silver från 1600-talets senare skede är skänkt av ryttmästare Peter Cremer, som stupade i slaget vid Lund 1676, ev. donerad av hustrun till makens minne. En vinkanna av engelsk ursprung, helt täckt med renässansornament och tillverkad i London ca 1580.

I tornrummet hänger fyra porträtt föreställande Gustaf Vasa, Gustaf II Adolf, Carl X Gustaf och Hedvig Eleonora.

Tidigare hängde ett votivskepp i tornrummet. Det har konserverats 1994 av Göran Forss på Sjöhistoriska museet. Detta kyrkskepp är tillverkat 1774 för Nämdö kyrka, men blev i början av 1800-talet försålt därifrån och hamnade i Toresund på okänt sätt. Det är ett tremastat bevärat fregattacklat skepp av ovanligt stort mått. Det är tillverkat av Lars Billing på Östanviks säteri, Nämdö.

I kyrkan finns också en mångfald begravningsminnen: epitafier och 14 stycken huvudbanér.

Textilier

Märkligast bland kyrkans textilier är pungen till en kollekthåv, tillverkad av broderier från en medeltida mässhake eller korkåpa.

Från 1700-talet har bevarats två kalkkläden av vitt siden, efter konservering nu musealt monterade i sakristian.

Förutom tre mässhakar av 1700-1800-talstyp har kyrkan en rik uppsättning av textilier från vårt eget århundrade.

Orgel

Den första kända orgeln inköptes 1768 från Stora Mellösa kyrka och ska ha haft årtalet 1695 målat på positivet. Den nuvarande orgeln är tillverkad 1839 av orgelbygggaren J A Josefsson och har ombyggts del 1870 av Per Åkerman, dels 1960. Den har tretton stämmor. Orgelfasaden är ritad 1838 av J F Åbom. 1985 fick kyrkan en kororgel som har elva stämmor och är tillverkad av Mats Arvidsson, Stallarholmen.