Vårt vänstift i Tanzania

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) har fler än fem miljoner medlemmar. Den är en av världens största lutherska kyrkor och växer hela tiden. Det nordvästra stiftet (ELCT-NWD) ligger vid Victoriasjöns västra strand och innefattar Bukoba som är en stad med drygt hundra tusen invånare och den omkringliggande landsbygden.  

Stiftet ”föddes” 1910, då tyska missionärer kom till Bukoba. Tyskarna internerades 1939, på grund av andra världskriget. Mellan 1942 och 1951 stod kyrkan under ledning av Svenska kyrkans mission. Bengt Sundkler var den svenske missionär som skickades till platsen. Han lämnade Bukoba 1945, när nya missionärer från Sverige hade anlänt. 1961 valdes Bengt Sundkler till stiftets förste biskop, bara månader innan Tanzania blev ett självständigt land. Sundkler avgick som biskop 1964 och efterträddes av Josiah Kibira – ett känt namn, inte minst som lutherska världsförbundets ordförande mellan 1977 och 1984.  

Idag har det nordvästra stiftet 53 församlingar. Den senaste församlingen invigdes den 19 juli 2020. De flesta församlingarna i stiftet ligger på landsbygden. Nuvarande biskop, Dr. Abednego Keshomshahara, är den femte som tjänstgör i stiftet. De första kvinnliga prästerna i stiftet vigdes i Bukoba domkyrka 2008. Idag finns det sex kvinnliga präster i stiftet.  

Generalsekreteraren för ELCT-NWD, Elmereck Kigembe, säger i en intervju från 2018 att stiftet har ett holistiskt perspektiv på sitt arbete. De vill hjälpa och arbeta för och med människor ur både ett andligt, mentalt, fysiskt och materiellt perspektiv, eftersom allt detta utgör en människa. För ELCT-NWD manifesteras detta i att man äger och driver sjukhus, vårdcentraler, apotek, gymnasieskolor, utbildningsskolor och flera diakonala institutioner. Kyrkan är alltså ständigt närvarande i samhället och man lever sida vid sida med en mängd andra kristna och muslimska samfund.  

Generalsekreterare Kigembe, anser att ELCT-NWD ses av de andra stiften i den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania, som tämligen högkyrkligt, både gällande organisation och spiritualitet. Kanske beror det på att stiftet upprätthåller tradition (ett tydligt arv från Svenska kyrkan), en strikt liturgi och den apostoliska följden. Stiftet förkunnar inget framgångsevangelium och har inte heller några karismatiska influenser, som flera av kyrkans övriga stift har.  

Relationen – en frukt av ungdomsutbyten

Strängnäs stifts relation till ELCT-NWD startade då Hallsbergs församling, genom det nationella utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan, blev värdförsamling åt två unga utbytesdeltagare från ELCT-NWD. Hallsbergs församling upprättade senare formella vänförsamlingsrelationer med Kyamutwara församling.

Något år senare fick även Kumla församling möjligheten att stå som värd för utbytesdeltagare och även där valde man efteråt att bli vänförsamling med Maruku församling.

ELCT-NWD är fortfarande samarbetspart i utbytesprogrammet och varje år reser fyra svenska ungdomar till Bukoba för att dela tro och liv i tre månader. De senaste åren har några av dessa stipendiater varit strängnässtiftare. Därför har Strängnäs stift också på senare år fått ta emot stipendiater från Bukoba.

I maj 2019 besökte också en delegation från Strängnäs stift ELCT-NWD, i samband med Biskopsmötets resa till Tanzania.  

Sedan augusti 2018 är Strängnäs stift och ELCT-NWD vänstift. Tillsammans vill stiften främja relationen genom böner, förböner, ömsesidigt utbyte och besök. Särskilt vill stiftet kunna utbyta erfarenheter inom följande gemensamma områden:

  • Gudstjänstliv och kyrkans musikliv
  • Miljöarbete
  • Ungdomar
  • Interreligiösa & ekumeniska relationer
  • Diakonalt arbete
  • Personalutbildning och teologiska diskussioner​