Underifrånperspektiv och demokrati framgångsfaktorer för läxhjälpsprojekt i Bergsjön 

År 2016 var ett stökigt år i Bergsjön med upplopp och bilbränder. Händelserna väckte en önskan om förändring och på initiativ från Bergsjöns församling möttes boende och aktörer i stadsdelen för samtal om vad de upplevde behövdes för att kunna vända utvecklingen. Under samtalen lyftes oron för att många unga går ut högstadiet med ofullständiga betyg och då började idén om att starta läxhjälp för barn och unga i stadsdelen spira. 

Nu, fem år efter att läxhjälpen startade, har mycket hänt. Drivande i läxhjälpsprojektet är föräldrar som bor och lever i Bergsjön i östra Göteborg. Med stöd av kyrkan, Familjebostäder och Sensus studieförbund har de bildat föreningen Bergsjöns Studiecenter Läxhjälp, utbildat en styrelse och skapat ett föräldraråd. De har även startat upp pappasamverkan, aktiviteter för tjejer som ofta blev sittande hemma på helgerna, ledarutbildning för unga och mingelcafé där boenden, polis, skola, socialtjänst och andra aktörer kan mötas. 

Det var viktigt att läxhjälpen inte skulle bli ett kortsiktigt projekt som sedan läggs ner efter projekttiden gått ut. Tanken har från början varit att det skulle bli långsiktigt för att kunna känna framtidstro, våga satsa och lägga ner engagemang. 

Diakon AnnSofie Olsson, anställd i Svenska kyrkan i Bergsjön, har en del av sin arbetstid vigd åt Bergsjöns Studiecenter Läxhjälp. Hon har en viktig roll i att vara brobyggare och att arbeta för att stärka tilliten mellan samhällets myndigheter och organisationer och föräldrarna engagerade i Läxhjälpen. 

– När det gäller finansiering har det varit viktigt för mig att Göteborgs stad skulle få möjlighet att ta ansvar för finansieringen först, innan eventuella projektpengar söktes från externa aktörer, för att inte undergräva tilliten till myndigheterna. Det var inte enkelt och det är fortfarande svårt att få ett långsiktigt stöd. Till en början, innan föreningen hade bildats, var det vi som kyrka som fick förvalta pengarna, säger hon.

AnnSofie är mån om att det är på föräldramöten och i styrelsen som alla beslut kring läxhjälpen fattas, trots att hon ofta blir kontaktad av andra organisationer som vill hitta en ingång till invånarna i stadsdelen. På mötena röstar man på vad som ska satsas på framåt. Att värna det demokratiska arbetssättet tror de ansvariga är en av förutsättningarna för att projektet har slagit så väl ut. Läxhjälpen ser en utveckling där föräldrar idag driver och bär ansvar för verksamheten, ansvarar för administration och hanterar anställningar. Målet har varit att föreningen ska stå på egna ben.

Arfi Yosuf som är en av styrelsemedlemmarna i Bergsjöns Studiecenter Läxhjälp menar att andra framgångsfaktorer som möjliggjort utveckling och tillväxt i projektet har varit att initiativet kommit från dem som berörs närmast av det och att det är föräldrarna själva som ser till att verksamheten fungerar.  En god bieffekt av det är att det möjliggjort att relationerna till skolan har stärkts. Föräldrarna har en helt annan inblick i sina barns skolsituation och vad de behöver jobba med för att klara betygen och är länken mellan skolan och läxhjälparna.

Läs gärna mer om läxhjälpen i Bergsjön här: https://www.sensus.se/berattelser/foraldrar-driver-popular-laxhjalp-i-bergsjon/

 

Text: Hanna Bothén, Sensus

Reflektionsfrågor

Hur ser situationen ut i det lokalsamhälle vi är en del av?
Vad från utvecklandet av Bergsjöns Studiecenter Läxhjälp inspirerar?
Vilka utmaningar ser vi? Vilka risker?
Hur kan vi som församling arbeta vidare? Vilken är vår roll? Vilka resurser har vi?