Urets tre funktioner
Klockan är 7,5 meter hög och drivs av ett komplext system av kugghjul där några av hjulen är original från medeltiden. Det mycket komplexa uret är uppdelat i tre stora fält:
Övre urtavlan
Den övre urtavlan är indelad i dygnets 24 timmar. Denna del av uret är i stort sett intakt från när uret tillverkades.
Solvisaren, som är utformad som en sol, är timvisare och går ett varv runt urtavlan per dygn. Med romerska siffror visas timmarna I-XII två gånger. Den övre delen symboliserar dagen och de ljusa timmarna och den nedre delen visar dygnets mörkare timmar. Alltså klockan XII längst upp är mitt på dagen och längst ner är XII mitt i natten. Mellan de romerska siffrorna finns det fyra små rutor som visar varje kvart.
Månvisaren är den lilla visaren med kulan på toppen. Visaren går ett varv runt urtavlan på ett dygn. Kulan på toppen är svart på en sida och silverfärgad på den andra. Kulan roterar runt sin egen axel, ett varv på 28 dygn för att visa månens olika faser.
Stjärnvisaren är ringformad och bär zodiakens stjärntecken. Visaren pekar på de tolv stjärntecknen och går ett varv per dygn.
Genom genom att studera relationerna mellan sol-, mån- och stjärnvisaren kan man bland annat se klockslag för soluppgång och solnedgång med Domkyrkan som utgångspunkt. Man kan även se solens och månens banor över himmelen.
Tavlans röda fält visar grynings- och skymningstiden och det svarta fältet är rymden som befinner sig under horisonten. Gränsen mellan den blå himlen och det röda fältet är horisonten sedd från Domkyrkan. De sju vita ringarna på urtavlan visar solens bana över himlavalvet. Den yttersta ringen visar solens bana vid sommarsolståndet och kallas för Kräftans vändkrets. Den innersta banan visar solens bana vid vintersolståndet och kallas för Stenbockens vändkrets.
Symboliska maktfigurer
Figurerna i de fyra hörnen av klockan symboliserar troligen de makter som under medeltiden kämpade om världsherraväldet.
Allra högst upp på uret finns två riddare som markerar dygnets timmar genom att slå sina svärd mot varandra, antal slag visar vad klockan är. Klockan 15 slår alltså riddarna tre gånger mot varandra.
Mitten tavlan
På mitten av uret, mellan himmel och jord, sitter jungfru Maria med Jesusbarnet i famnen. Jungfru Maria är också en av Domkyrkans skyddshelgon. När uret spelar öppnas dörren på Marias högra sida och sju figurer går i procession förbi Maria och Jesusbarnet. Figurerna är de tre vise männen och deras tre tjänare. Konungarna böjer sitt huvud för Maria och Jesus när de passerar och samtidigt spelas den medeltida hymnen In dulci jubilo. Figurerna är snidade av Malmökonstnären Anders Olson på 1920-talet när uret renoverades.
Inskription från bibeln
Här sitter även S:t Laurentius, Domkyrkans främsta skyddshelgon, omgiven av Bibeltext från Psaltaren 90;
Herre, du har varit vår tillflykt
från släkte till släkte.
Förrän bergen blev till
och du frambragte jorden och världen,
ja, från evighet till evighet
är du, Gud.
Undre urtavlan
Den undre urtavlan är en kalender. Den visar bland annat när fastan inleds och när påsk och pingst infaller.
Kalendertavlan omges med symbolerna för de fyra evangelisterna; Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Kronos, en person som var symbol för tiden i den grekiska mytologin, sitter på urets högra sida och pekar ut dagens datum med en stav.
Att utläsa veckordagar
Utifrån och in mot mitten kan man i de första ringarna utläsa månad, datum och dagens söndagsbokstav. En söndagsbokstav är ett äldre begrepp som finns till för att enklare kunna få fram vilken veckodag ett visst datum inträffade under hela året samt att beräkna när påsken skulle infalla. Även namnsdagar kan utläsas här. Vidare kan man utläsa mer komplexa saker som gyllental för månens nytändning, romerskt datum, medeltida helgonfester, helgondagar, årsserie med söndagsbokstav som gyllental, solcirkel, månens ålder den 1 januari, indikationscykel och data för fasta, påsk och pingst.
Dagens datum - nuets plats i evigheten.
Det kalendarium som finns i dag sträcker sig från år 1923 till 2123, sedan måste tavlan updateras. Runt kalendern finns alla stjärntecken i form av gyllene figurer.
Äldre delar av uret bevarande på Domkyrkomuseet
Uret är fascinerande både för dess prakt men lika mycket för dess mekanik och komplexa konstruktion. Originaldelar av gamla uret som inte används längre finns bevarat i Domkyrkomuseet. I hela Europa finns bara tre liknande ur som detta bevarade.
Medeltida hymnen In Dulci Jubilo
När uret spelar höjer de två träfigurerna i mitten sina trumpeter och ur Domkyrkans minsta orgel - som göms inne i uret - spelas den medeltida hymnen In Dulci Jubilo - fritt översatt - ”I saligt jubel”. Orgeln är byggd 1923 av Imanuel Starup i Köpenhamn, Danmark. Här kan du höra den medeltida hymnen.
Populär historia har en informativ artikel om mekaniska ur: ”När tiden blev mekanisk” av Lennert Lundberg. Utdrag; ” De representerade medeltidens mest avancerade teknologi och människor reste långa vägar för att samlas i förundran runt denna mekaniska manifestation av Guds ordnande hand på himlavalvet. För dem som inte kunde sätta sig in i alla astronomiska finesser styrde man ut uren med rörliga figurer. Där paraderade bibliska personager, härolder blåste i trumpet och tuppar gol”.
