Byamännen skänkte det virke som behövdes och 1940 stod bönhuset klart att tas i bruk. Byborna finansierade även köpet av kyrkklockan som sedan 1952 kallat byborna till gudstjänst.
En av de drivande krafterna bakom tillkomsten av bönhuset var prosten Carlsson som redan på planeringsstadiet förordade han att man skulle bygga ett kapell. Det skulle dock dröja nästan 60 år innan prosten Carlssons vision blev verklighet då Ljusvattnets bönhus blev officiellt invigt som kapell först 1998.
I Ljusvattnets kapell firas flera gudstjänster varje år. Bland annat hålls en traditionsbunden byabön på långfredagen som leds av en "läsmästare". Då läses texter ur gamla postillor och de psalmer som sjungs hämtaas från 1695 års psalmbok. Förutom gudstjänster har kapellet även stått värd för dop, bröllop och en rad andra arrangemang.
Ljusvattnets kapell
I mitten av 1930-talet bildades en bönhusförening i Ljusvattnet med målsättning att förvandla byns nerlagda mejeri till ett bönhus. Men byggnaden visade sig vara i sämre skick än förväntat, vilket ledde fram till att byggnaden revs för att ge plats för ett nytt bönhus på samma plats.