Reflektion, stolthet och glädje kring kyrkans identitet

Vårsolen gassade, körsbärsträden slog ut i pastellrosa blom och en festlig stämning låg i luften. Efter en inledande mässa i domkyrkan, där taket nästan lyfte under psalmsången, gick sällskapet i en ofattbart lång procession genom stiftsstaden. Många var de nyfikna som försynt frågade vad som pågick och om det var hela Sveriges präster (för de uppfattade alla som präster) som samlats – de var ju så många! Målet för processionen var konserthuset, där korta föredrag och seminarier avlöste varandra under de tre dagarna. Möjligheterna till samtal och gemenskap och gudstjänstfirande var också viktiga beståndsdelar under mötet.

Mötet handlade om kyrkans identitet i en (o)viss framtid och temat var ”Se, jag gör allting nytt”. Allt ramades in av biskopens ämbetsberättelse, som var indelad i fyra delar och som gav lika många perspektiv på identitetsfrågan; identiteten som döpt, som gudstjänstfirare, som samhällsmedborgare och som vigd. Biskopen inledde varje block, som sedan belystes ur olika perspektiv av de inbjudna föreläsarna.

Sådant som bekymrar gavs utrymme och reflekterades kring, men också det som inspirerar och ger hopp. Att så många vill bli diakoner och präster, trainee-programmets framgångar, den andliga längtan vi ser för att nämna några exempel. Biskopen uttryckte att det är svårt, men inte omöjligt att vända kurvor och att bära kristen tro till nästa generation. Han menade också att vi ibland underskattar oss själva som kyrka och att bilden av att allt går utför kan ta över. 
– Så låt oss räta på ryggen, tro på oss själva och vända oss mot framtiden. Vi är ofantligt viktiga för andra, men också för varandra. Vi behöver peppa, uppmuntra och påminna varandra om att vi bygger Guds rike, inget mindre än så, sade biskop Fredrik Modéus.

Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter bekräftade bilden av att kyrkan har något viktigt, livsavgörande, att bidra med i en värld präglad av klimatkris, krig, hotad demokrati och post-pandemi. 
– Vi behöver de stora orden idag. Ära, härlighet, nåd, försoning, ondska, rättfärdighet, skuld, skam. Det är de orden som är relevanta i den värld vi lever i och det är ni som kan säga dem, sa Björn Wiman under sitt föredrag.

Biskop Fredrik Modéus avslutade mötet med att uppmana till att fortsätta samtala med varandra om det han berört. Biskopens ämbetsberättelse finns att läsa på intranätet.

Charlotte Granrot Frenberg