Foto: Rebecka Svensson

Nu står det klart vilka kyrkorestaureringar kyrkoantikvarisk ersättning räcker till för ramår 2023.

Stiftsstyrelsen i Visby stift har fattat beslut om fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för ramår 2023 och delvis ramår 2022 och 2024-2025. Att fatta beslut om flera ramår har möjliggjorts av den nya fördelningsmodellen.

Nu vet vi ganska väl var pengarna fram till ramår 2025 kommer att användas till. De större restaureringarna är Halla, Öja (2022-2023), Tofta (2023-2024), Fröjel, Gothem (2024-2025) och Ala kyrkor (2025-2026). Utöver detta har medel beviljats till att restaurera taket på Burs kyrka, orgeln i Sanda, mögelsanering av Fårö kyrka och 3D skanning av 10 kyrkor, tjärstryka ett antal tak och tornhuvar, konservera portaler på Burs och Stenkumla kyrka samt restaurera putsen på Vall kyrka.  

I slutet av februari 2018 beslutade kyrkostyrelsen att införa en ny modell för fördelning av KAE. Detta innebär att fördelningen av KAE mellan de olika stiften bygger på statistiskt säkerställda nyckeltal som beslutas i femåriga fördelningsperioder. Visby stift får årligen 15 117 000 kr att fördela ut 2021-2025. Pengarna får användas under en två-årsperiod. Fördelningen inom stiften sker på våren och beslutas av stiftsstyrelsen, vilket nu har gjorts.  

-Vi har varit vana vid höga belopp och kyrkor i ett väldigt bra skick, säger stiftsantikvarie Rebecka Svensson och fortsätter; 
-Fortfarande kommer de utvändiga åtgärderna såsom tak att prioriteras men de invändiga åtgärderna kommer att behöva stå tillbaka. Förebyggande åtgärder som stöld och brand kommer också att prioriteras. Men allt beror ju på vad det är för ansökningar som kommer in.

Att en restaurering blir dyr beror på att vi värnar om de kulturhistoriska värdena. Billiga och enkla lösningar fungerar sällan, de flesta åtgärder behöver specialistkompetens för att utföras. Ny teknik såsom ramper med mera behöver anpassas till den miljö de skall vara i och som vi alla vet är våra kyrkor på Gotland lika varandra men inte så lika att man kan applicera samma lösning överallt.  

Ett räkneexempel - Det kyrkliga kulturarvet räknas som Sveriges största sammanhållna kulturarv och består av ca 3300 kyrkor, av dessa kan åtgärder på ca 2950 kyrkor bekostas med KAE. Till detta får Svenska kyrkan årligen 460 miljoner kronor vilket är väldigt mycket pengar säger Rebecka Svensson men om man betänker att bara Stenkumla kyrkas restaureringen beviljades närmare 11 miljoner i KAE så skulle pengarna räcka till 41 kyrkor årligen. Det skulle innebära en renovering vart 70:de år. Ett tegeltak har en förväntad livslängd på ca 40 år.  

Kontakt: 

Har ni ytterligare frågor är ni välkomna att kontakta stiftsantikvarie Rebecka Svensson 0498-40 49 14 rebecka.svensson@svenskakyrkan.se

eller stiftsdirektor Christer Engelhardt 0498-40 49 19 christer.engelhardt@svenskakyrkan.se  

Fakta

Vid relationsförändringen år 2000 kom Svenska kyrkan och staten överens om att kyrkan ska få ersättning för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen är ett stöd till och en kompensation för det ansvar som Svenska kyrkan tar för de kulturhistoriska värdena i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. 

Kyrkokansliets pressmeddelanden angående fördelningen av KAE. https://via.tt.se/pressmeddelande/460-miljoner-arligen-for-att-bevara-kyrkligt-kulturarv?publisherId=1344892&releaseId=3264371    

Svenska kyrkans årliga redovisningsrapporter till regeringen om KAE. https://www.svenskakyrkan.se/rapporter-till-regeringen