(evangelietexten är sist på grund av dess längd)
Det är så märkligt att läsa denna två tusen år gamla text, och känna att det på sätt och vis handlar om det som händer idag. Hur någon som gör gott, eller åtminstone vill göra något gott, beskylls av människor som känner sig hotade av detta för att göra något ont.
Och Jesu tal om att en stark man håller vakt med vapen i hand, och kommer en starkare man så förlorar den första och mister allt. Och slutligen hur det onda som jagats bort kan komma tillbaka mångfaldigt om den som sluppit det onda inte bereder sig ordentligt för den nyordning som bortjagandet av det onda medför.
Kampen mot ondska är verklighet här och nu, och vi har alla del i den. Det är inte alltid självklart vari det onda består, eller det goda heller för den delen. När det gäller mänskligt liv så är vi sällan helt igenom goda, eller helt igenom onda. Och bäst förstås historiska skeenden i efterhand. När vi ser på det krig som äger rum idag i vår närhet, så är det många av oss som ser en ond sida och en god. Eller snarare en maktfullkomlig och stark ledare, mot en ledare som inte har samma styrka bakom sig, i form av vapen, som den andre. Så många andra drabbas, de som inte själva valt att deras land ska gå i krig.
Och det finns även andra krig och oroligheter som pågår i vår värld, både inom länder, mellan länder, och i familjer och klaner. Våld finns på många ställen, och krigets ansikte är alltid svårt att se. Även det familjerelaterade våldet, och gängvåldet är förfärligt.
Det finns så mycket ondska, men också så mycket godhet. Det ser vi också just nu. Hur människor öppnar sina hjärtan, sina plånböcker, sina hem, för människor på flykt här och nu. Precis som många gjorde här i Sverige 2015, och människor världen över gör varje dag för människor som flyr, för människor i nöd.
Så även om det som sker just nu är helt förfärligt, i Ukraina så väl som i Tchad eller för den delen Sydamerika, där det inte är krig mellan stater, men våldsamheter i drogernas spår, så finns det hopp. Så många tar upp kampen mot det som är ont.
Jesus kände in på sin bara kropp vad kampen mot ondskan och för godheten kan betyda. Han fick både känna piskornas vinande, så väl som varm omsorg av en gråtande kvinna med underbart doftande balsam (som vi hörde om förra söndagen). Vi har en GUD som vet både vad ondskan och godheten har kraft att göra. Och godheten är det som stannar kvar längst.
GUD, stärk oss i hoppet om att godheten är starkare än ondskan. Hjälp oss att se vad vi kan göra i kampen mot ondskan. Du som är kärlekens ursprung och mål.
Amen
En gång drev Jesus ut en demon som var stum. När demonen for ut började den stumme tala, och folket häpnade. Men några sade: ”Det är med demonernas furste Beelsebul som han driver ut demonerna.” Andra ville sätta honom på prov och krävde att få se ett tecken från himlen. Men han visste vad de hade i tankarna och sade: Varje rike som råkar i strid med sig själv blir ödelagt, och hus faller över hus. Och om nu Satan råkar i strid med sig själv, hur skall hans rike då kunna bestå? Ni säger ju att det är med Beelsebul som jag driver ut demonerna. Men om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängar ut dem? De kommer alltid att bli er dom. Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er. När en stark man vaktar sin gård med vapen i hand får hans ägodelar vara i fred. Men kommer det en som är ännu starkare och övermannar honom tar den mannen ifrån honom alla de vapen han litade på och fördelade bytet. Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
När den orena anden lämnar en människa vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på. Hittar den ingen säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den så kommer och finner det städat och snyggt, går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början.”
Lukasevangeliet 11:14-26