Foto: Per Nordkvist

Idre kyrka

Byggnaderna har skiftat, men platsen har varit densamma

En del av Sverige

År 1644 införlivades Särna- och Idre socknar med det dåvarande svenska kungariket. Detta skedde genom en oblodig inmarsch från Älvdalen i söder. Älvdalsprästen Daniel Buscovius tågade, i spetsen för ett par hundra dalkarlar, in i den nordliga delen av Dalarna. Idre kapellförsamling kom, att i över tvåhundra år, lyda under Särna. Först 1917 blev Idre egen församling.

Förutom kyrkogården intill församlingskyrkan i Idrebyn finns fyra mindre gravplatser inom församlingen: Storbo, Drevdagen, Storsätern och Storfjäten.

Lång och brokig historia

Platsen där den nuvarande kyrkan är belägen, är en mycket gammal gudstjänst- och kyrkplats. Det berättas att man redan under medeltiden samlades här några få gånger om året invid ett 4 alnar högt träkors för att hålla gudstjänst. Gudstjänsterna ombesörjdes då av tillresande präster från Hamars stift i Norge.

Man vet säkert att år 1624 fanns här ett kapell, uppfört i timmer och mycket litet. Det saknade såväl torn som sakristia. En uppgift ger vid handen att en viss Peder Engelsson utförde måningsarbeten på kapellet detta år.

Den andra kyrkan (eller Idre kapell) uppfördes år 1842. Det nya kapellet försågs med ett torn i väster där den gamla klockan från 1768 hängdes upp.

Två träplattor, som togs tillvara vid kapellets nedrivning 1932, berättar följande:

”Till Guds namns ära och Idre församlings hugnad bygdes detta tempel året 1842 efter Christi börd. ABS i Leksand.”

”Detta Herrens hus är upbygt 1842 under kyrkoherden C P Åmarks ämbetstid av Ris Eric Larsson i Leksand.”

Då Idre kapell revs 90 år efter dess tillkomst, för att bereda plats för den nuvarande kyrkan, avslutades ett långt kapitel i Idre församlings historia. Redan innan sekelskiftet 1900 hade man nämligen livligt diskuterat en genomgripande restaurering av kapellet, men meningarna gick isär. Resultatet blev att man övergav kapellet och inrättade istället ett hembygdsmuseum i byggnaden.

På berget strax norr om byn uppfördes en helt ny kyrka, också denna i trä. Den hade formen av ett latinskt kors med ett kraftigt centraltorn där klockorna hängde. Året var 1914. Men Nya kyrkans livslängd sträckte sig inte mer än 11 år. En kall vinternatt 1925 brann den ned till grunden.

Så fick då arkitekt Knut Nordenskjöld som nyligen signerat ritningen till Staffans kyrka i Gävle, uppdraget att skapa en helt ny kyrka i Idrebyn. 1842 års kyrka som då var i ett mycket dåligt skick, revs ned för att lämna plats för den nuvarande. Den 19 november 1933 kunde så äntligen Idrebyns fjärde kyrka invigas av dåvarande biskopen i Västerås stift, Einar Billing.

Kyrkobyggnaden

Idre kyrka domineras av sitt kraftigt accentuerade torn. I tornet hänger tre klockor: Storklockan, lillklockan och en stålklocka (ton F) för tornurverket. Storklockan och lillklockan är gjutna 1933 till den nya kyrkan medan den tredje klockan är tillverkad i Bochum 1875.

Kyrkans inredning är stram och sparsam, men stiltrogen. Interiören domineras av det stora krucifixet på korsväggen. Ingången till koret markeras av två snidade obelisker, krönta av morgonstjänor. Långhusets väggar pryds med lampetter där landskapsvapnet ingår: Dalpilarna, krönta med hertigkronan.

Orgeln

1933 års orgelverk, 2 manualer o pedal – 10 stämmor , ersattes 1971 med ett helt nytt. Den nya orgeln är byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. Den har 2 manualer och pedal, sammanlagt 13 stämmor. Orgeln invigdes av dåvarande organisten i Mora, Gunnar Rosenberg.

Gamla klockan

Ovanför ingången. till sakristian hänger 1768 års kyrkklocka. Den bär inskriptionen: ”Berg och dalar lofve Herren. Halleluja Laudat et minor Olymporum anno 1768”.