Så läggs grunden för att bygga hållbar samverkan

NÄR HAN I arbetet med sin bok intervjuade olika kyrkoråd såg han att många var duktiga på att hantera denna balansgång mellan tillit och kontroll. Men det var också tydligt att de schismer som ibland uppstår mellan förtroendevalda och personal ofta har sin grund i att man inte förstår varandra.
– Mycket hänger ihop med att vi har olika kyrkosyn. Starkt generaliserat kan man säga att personalen tycker att kyrkorådets ”politiker” inte förstår vad verksamheten handlar om utan bara tänker på pengar och fastigheter, medan kyrkorådet å sin sida säger att personalen lever i det blå och inte har koll på ekonomin. Det är lätt att tänka att just mitt perspektiv är det enda rätta, men båda behövs och har funnits med genom hela kyrkohistorien. Vi har helt enkelt olika uppdrag och roller, säger Niclas Blåder och poängterar att frågorna ställs på sin spets i den utveckling som följer av att församlingsmedlemmarna blir färre och intäkterna minskar:
– För första gången på länge måste vi nu på allvar börja prioritera – inte bara mellan något bra och något dåligt – utan också mellan det som är bra. För att hantera detta krävs tillit och förståelse för varandras olika perspektiv.

OM NYCKELFAKTORER FÖR att skapa en tillitsbaserad ledning och styrning lyfter Niclas Blåder fram gemensamma mål, adekvat kunskap hos alla parter och goda mötesplatser som passar den lokala miljön. Det finns inga färdiga koncept, poängterar han, men en grundläggande insikt är att tillitsfulla relationer bygger på både hårda och mjuka faktorer.
– Till de hårda hör kunskap och tydliga roller. Om jag sitter i kyrkorådet och märker att kyrkoherden inte behärskar budget blir det svårt att ha tillit. Och vice versa behöver de förtroendevalda ha kännedom om kyrkoordningens viktigaste paragrafer, vad kyrkorådets uppgift är och var gränsdragningarna går med mandat och delegation, så att kyrkoherden inte blir rundad utan kan känna tillit till att alla går rätt vägar för beslut och genomförande i verksamheten.

– Viktig vad gäller de hårda faktorerna är också att vi tolkar målen på samma sätt. Kyrkoråd, kyrkoherde och personal måste ha gemensamma målbilder baserade på såväl ekonomisk som teologisk förståelse. Här har församlingsinstruktionen en viktig funktion, som hjälp för alla att dra åt samma håll, säger Niclas Blåder.

HAN TILLÄGGER ATT det också behövs mjukare delar för att skapa tillit. En viktig faktor är att faktiskt lära känna varandra som individer och bästa sättet att göra detta är att träffas regelbundet och samtala på ett öppet och ärligt sätt.
– Det kan låta banalt, men alla håller inte med om detta utan tycker att de förtroendevalda inte ska möta personalen. Det finns en rädsla för att man då tummar på rågången mellan att styra och att leda operativt, men så behöver det inte alls bli. Jag har själv erfarenhet från en församling där kyrkorådet och personalen träffades ungefär en gång i månaden vid olika typer av möten. Det var väldigt uppskattat och stärkte känslan av att vi är en gemenskap med olika uppdrag.

FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA känslan av tillit även i den dagliga arbetssituationen krävs ett coachande ledarskap, menar Niclas Blåder:
– Den tillitsbaserade organisationen bygger på ett stort mått av självledarskap och eget ansvar. För att det ska fungera måste man jobba konstant med återkoppling från chefer till medarbetare och vice versa, då man sanningsenligt kan prata om vad som varit bra och mindre bra. Annars insmyger sig lätt en osäkerhet om vad chefen egentligen tycker om ens arbete och prestation. 
– För den enskilde handlar det om att vara klar över sitt uppdrag och kunna vila i sin roll. Det gäller inte minst kyrkorådsordföranden och kyrkoherden, som förr eller senare kommer att ställas inför tuffa uppgifter. Det kan handla om personalärenden eller uppsägningar som väcker många känslor, men ändå måste genomföras. Då skapar det tillit att veta att det ligger i rollen att hantera de här svåra frågorna.

DET COACHANDE LEDARSKAPET lämpar sig inte bara för personal-gruppen, utan kan med fördel också användas för att stärka vi-känslan i kyrkorådet, enligt Niclas Blåder. Han poängterar att den kristna logiken här skiljer sig en del från den vardagliga logiken i den politiska debatten, där mycket handlar om att vinna.

– Den som i ett val får 51 procent av rösterna har vunnit. Det är den politiska logiken. Men den kristna logiken är en kroppsmetafor, där vi är en gemensam kropp. Då duger det inte att säga att jag har 51 procent av kroppen med mig. Kyrkoherden och kyrkorådsordföranden har en viktig uppgift att skapa ett tryggt rum där alla röster kommer till tals. Sedan måste självklart beslut fattas, men det kräver både tanke och omtanke om andra. Grunden för detta är tillit, konstaterar Niclas Blåder.

Text: Susanna Lidström

Denna intervju har tidigare publicerats i den tryckta versionen av Ducatus, nr 1/2022. 

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!