Med stöd av arbetsgivarorganisationen genomförde Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) för ett par år sedan en undersökning av prästers och diakoners psykosociala arbetsmiljö.
Resultaten (som presenterades i Ducatus nr 2/2018) visade att dessa yrkesgrupper inte upplever sämre arbetsmiljö än genomsnittet på arbetsmarknaden. I likhet med andra kontaktyrken präglas prästers och diakoners arbete av höga känslomässiga krav, men också av starkt socialt stöd från kollegorna.
För att mäta arbetstillfredsställelse, involvering på arbetsplatsen, engagemang och upplevd hälsa använde sig forskarna av en internationellt beprövad modell kallad COPSOQ (Copenhagen psycho- social questionnaire), och ställde frågor utifrån två överordnade kategorier – krav i arbetet och resurser.
– Om kraven upplevs som högre än de resurser man har till sitt förfogande får det negativ effekt på arbetstillfredsställelse och engagemang, vilket ökar risken för att medarbetaren blir sjukskriven eller lämnar organisationen, säger Anders Edvik, universitetslektor vid CTA och en av forskarna bakom studien av präster och diakoner.
Tilltro till den egna organisationen avgörande trivselfaktor
Förutom upplevda krav och tillgängliga resurser är även tilltron till den egna arbetsplatsens förmåga att hantera förändring viktig för hur medarbetarna mår på jobbet. Det visar en studie baserad på enkätsvar från präster och diakoner i Svenska kyrkan.