Foto: GettyImages

Krönikor

Hör personliga röster ge sina tankar om ämnen som Göteborg stiftsorganisation verkar för.

Det är synd om människorna

Pjäsen Ett drömspels mest välkända replik är ”Det är synd om människorna”. Folkteaterns programblad ber mig ranka min inställning. Hur synd är det om mig? Jag skrattar till. Att inför allas ögon få begrunda mänskliga strider utan att anses gnällig är uppfriskande. Vi är många i foajén som går all in.

Imma på ett fönster och spår av droppar som runnit ner.

Sorg – närvarande frånvaro

Vad gör vi när tillvaron är förändrad för alltid? När vi inte längre vet var skåpet ska stå? När känslan av att vara kapabel och äga styrka förvandlas till nyvunnen frihet men också till fulgråt, maktlöshet och förtvivlan?

En kvinna och en man, båda uppklädda i klänning respektive skjorta och kavaj, sitter på en träbänk i en skogspark.

Rum för sorg

Sorgen har en egen tideräkning. Dagarna stämmer inte längre med världen runt omkring. Det är inte bara den som är död som gått ur tiden. Som sörjande hamnar man också utanför timmar, dagar och veckor. Det här är en del av det som gör det svårt att sörja och svårt att möta någon som sörjer. Vi är aldrig riktigt på samma plats. Samtidigt behöver vi varandra mer än någonsin i sorgen för att inte känslan av övergivenhet ska bli för stor.

Närbild på en vit reflex i form av en ängel.

”Du är la en ängel ändå!”

Jag hör den stadiga göteborgskan från damen som erbjuds en plats på spårvagnen och tänker, ja, de finns lite överallt där vi minst anar.

En man med ryggsäck tittar ut över vattnet i solen.

Ensamhet

Med ca 40 % har Sverige har flest ensamhushåll i hela världen. Först i modern tid har människor kunnat klara sig själva tack vare ökad trygghet och hälsa, växande ekonomi och statliga välfärdssystem. Individer får en fantastisk frihet att göra egna val även på andra områden av livet. Men är ensamhet baksidan av detta mynt?

Världens kortaste arbetstid

Picasso lär ha sagt att fotografer arbetar bara några hundradels sekunder åt gången. Som ung fotograf lärde jag mig att alltid vara beredd. Ögonblicket kommer som en snigel och försvinner som en blixt. Väntan på detta ögonblick kan vara lång och tålamodsprövande.

Någon håller i ett pärlarmband.

Värdefull kontemplation

Vi behöver orden, men orden säger inte allt. Bland de starkaste upplevelser jag haft i livet så har en del kommit utan ord.

Ett barn gapskrattar i sin mammas knä.

Var hittar vi livskraft i sommar?

Sommarlov. Smaka på ordet. Sommarlov! För en del av oss var det länge sedan vi fick uppleva ett sådant. Kanske får vi vara med och göra någons sommarlov. Men våra egna sommarlov ligger sedan länge bakom oss. Var ska vi hitta kraft?

Någon står utomhus i gräset med en kompass i handen.

Vägval

Många gånger är valfrihet mest besvärligt; vi måste välja elbolag, vårdcentral, pensionsfonder osv – något många helst sluppit engagera sig i. Andra gånger är valen viktigare, ibland direkt livsavgörande – som att själv få välja vad en skall utbilda sig till eller vem en skall dela livet med. Sådana val får konsekvenser för lång tid framöver, kanske för alltid.

Ålderdomens kallelse: att visa på helheten

Veckan jag fyllde 70 damp ett nummer av tidskriften Pilgrim ned i brevlådan. Temat var ”Ålderdomens kallelse”. Tala om timing. Finns det en särskild kallelse för oss som är i eller närmar oss ålderdomen?

Sopor

Varje svensk genererar ungefär 250 kg sopor per år. Förr slängdes det mesta på hög, sopberg som under lång tid framöver läcker farliga ämnen som riskerar att förgifta såväl grundvattnet som våra vattendrag. Numera är vi ganska bra på att ta hand om vårt fysiska skräp – men vi är sämre på att ta hand om våra andliga eller själsliga sopor. 

Ideell i framtidens församling 

Vid millennieskiftet upphörde Svenska kyrkan att vara en statskyrka och blev ett kristet trossamfund och därmed den största organisationen i det svenska civilsamhället. Redan innan skiljandet mellan kyrka och stat fanns det engagerade församlingsbor som arbetade ideellt. Men fortfarande, mer än tjugo år senare, arbetar många av Svenska kyrkans stift och församlingar med att hitta arbetsformer, organisation och inte minst en kyrkosyn som gör att Svenska kyrkan kan bäras av församlingsbor som arbetar ideellt.  

Två personer håller om varandras händer.

Gemenskap som håller – på rent vres

Vad gör en gemenskap hållbar? Judith Fagrell, komminister i Skara pastorat reflekterar.

Kunskap + Gud = ?

Det är så mycket vi inte förstår om nu Gud finns. Som varför det går bra för den elake, medan den gode lider – borde inte Gud låta olyckan slå mer rättvist och drabba dem som förtjänar det? Eller varför det alls finns ondska och lidande – borde inte all ondska försvinna om Gud finns och är både god och mäktig?  

När behoven ökar får inte biståndet minska

Krig, extremväder och andra kriser gör att behovet av internationellt bistånd är större än någonsin. Samtidigt överges det långvariga åtagandet om en procent till världen, när regeringen drar ned budgeten med sju miljarder under året. Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, reflekterar över kyrkans roll när den svenska biståndspolitiken läggs om.

Låt de unga bli våra förebilder!

Redan i Bibelns första kapitel får vi människor ett förvaltaransvar för skapelsen. Ett ansvar som vi är dåliga på att ta. Ofta gör vi istället som Bibelns första människor gjorde; skyller ifrån oss. Ansvaret är någon annans, kanske politikernas, kanske storföretagens eller stormakternas.

Församlingens uppgift

När våra barn döptes var kyrkan full av människor. Minst 500 personer, eftersom sittplatserna i den gamla stenkyrkan inte räckte till. De allra flesta kände jag inte. Jag var nyinflyttad i den lilla italienska staden San Cesario sul Panaro, där vi bodde.

Perspektiv

När du slår i tån är det enda du tänker på hur ont det gör, inte hur bra du mår i resten av kroppen. Tanken är filosofen Schopenhauers, och poängen är att vi människor närmast automatiskt fokuserar på vårt lidande snarare än på allt som är som det skall. 

De osynliga barnens röster

"Att vara fattig nån annanstans i världen är lättare. Inte lika skämmigt. Här finns en liksom inte."

En vuxen och två barn sitter med händerna knutna i bön.

Kyrkan – det är vi 

Vad tänker du när du hör ordet ”kyrka”? På en viss sorts byggnad? En plats för dop, begravningar och andra traditioner? Eller på ett sammanhang där du ihop med andra får möta levande Gud? 

Ett samtal om livet och tron

Jag minns mycket väl den där fredagseftermiddagen. Veckan innan hade vi bokat in ett möte via SMS, och nu var det dags att träffas. Plötsligt satt hon utanför min dörr i sin röda skinnjacka. Under en hundradels sekund översköljdes jag av en känsla av hopplöshet och vanmakt. Vad har jag att säga denna unga människa?

Det här med dopet

Många unga föräldrar, som fått sitt första barn, ställer sig frågan: Skall vi låta döpa vårt barn? Ofta har far- och morföräldrar och andra närstående redan undrat: Varför låter de inte döpa barnet? För det är inte längre självklart att det skall ske – som det var förr. 

Över mörka vatten vill Han bära dig

Läkaren Leif Dotevall delar sina tankar om lidande, sorg och hopp efter coronapandemins tid. 

Förlåtelse handlar om att släppa taget

I många gudstjänster, kanske de flesta, ber vi en bön om förlåtelse. Varför gör vi det? Varför sätta fokus på det som kunde och kanske borde ha blivit bättre? Har vi kristna en så mörk syn på människan – som misslyckad, ofullkomlig, fylld av brist och ibland ren elakhet? Vill Gud att vi ständigt påminns om vår litenhet? 

Att känna förundran

Vi människor är en del av naturens väv. Vi är liv kommet ur jorden, det slår bibeln fast redan i sina första kapitel. Men vi har blivit alltmer främmande för naturen i takt med urbanisering och industrialisering.

En helig, allmännelig kyrka

Vad är det att vara Svenska kyrkan i dagens samhälle? På ett plan precis detsamma som det alltid har varit; att vara kyrka. I Sverige. Vad det sedan innebär rent konkret, om Svenska kyrkan skall vara relevant i människors liv, det är den stora frågan. 

När tro uttrycks i handling 

Frälsningsarmén är ett samfund ingen vill vara med i, men alla älskar. Det är också det samfund där jag växt upp och när jag har förklarat att jag är medlem i en kyrka har ett inledande fnys ofta vänts till fascination så snart Frälsningsarmén kommit på tal. Dels för att det är lite exotiskt, men allra mest för att det inger en slags respekt. Frälsningsarmén är inte främst känd för att de tror, utan för att de visar sin tro. 

En blå textil med ett broderat kors står på ett stenaltare.

Liturgi

I Bibeln står det att kung David dansade när arken fördes upp till Jerusalem. Jag brukar tänka på det när jag får frågan om vad liturgi är – det är en slags helig dans inför Gud.

Riktningen är viktig

Det gungar under fötterna. I byarna blåser det 19 meter per sekund, vågorna går höga och regnet piskar mot rutorna. Jag sitter i en passagerarbåt mellan Trondheim och Kristiansund. ”Hurtigbåten” ska ta oss söder över på sin vanliga tur, men den vanliga turen går inte att genomföra.

Nystart

Sommaren går mot sitt slut. Det andas omstart, och snart är det mesta vanlig vardagslunk igen. Så rullar det på, år efter år, och tiden är på det sättet snarare cirkulär än linjär. Precis som den tid vi ser i årstidernas växling, där det efter varje vinter kommer en ny vår.