Värd: Normunds Kamergrauzis, domkyrkoteolog, td, Sabina Koij, td, domkyrkolektor
Vi lever i en tid när jordens framtid står på spel. Vilken värld kommer våra barnbarn och deras barn att få uppleva? Klimatkrisen skapar ångest och ibland uppgivenhet. Samtidigt finns en kampvilja bland många ungdomar att styra om utvecklingen mot en bättre värld.
Det politiska landskapet präglas mer och mer av en insikt om att som det är idag kan det inte få fortsätta. Politikernas agenda styrs nu tydligare om mot ett hållbart samhälle. Kyrkliga företrädare – både internationellt och nationellt – låg här före politikerna redan på 1990-talet i termer av ansvar för Guds goda skapelse. Ur kristet perspektiv är frågan bara vilken grundsyn kyrkan har på denna världens framtid?
Svaret ligger inom ett spänningsfält mellan å ena sidan Nya testamentets förväntan om Kristi snara återkomst för att upprätta nya himlar och en ny jord, och å den andra insikten om att denna närtidsförväntan efter 2000 år och 70 generationer innebär att bopålarna satts ned rejält i denna världen. Uppbrott står mot etablering.
Frågan är vad kristendomen ska hoppas på och arbeta för. Hade de nytestamentliga författarna fel i sin förväntan? Och har sentida kristna tappat perspektivet om att upprättandet av Guds rike får konsekvenser för den här världen?
Om detta ska dagens samtal handla. En nytestamentlig exeget och en systematisk teolog, tillika tidigare ärkebiskop, ger sina bilder av hur de hanterar spänningen mellan då och nu och mellan framtidsförväntan och nutidsengagemang.
Söndag 23 januari kl 13.00–14.30, Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan. Obs max 50 personer.
