"Vår ursäkt till samerna är nödvändig"

När jag som barn lekte indianer och cowboys med mina kamrater valde jag alltid att vara indian. Både på grund av indianernas naturnära liv och för att de behandlades illa. Det tog över 50 år innan jag förstod att vi i Sverige behandlat vårt urfolk på liknande sätt.

Jag är inte är ensam om den okunskapen. Den skola jag och de flesta svenskar gått i har inte undervisat särskilt mycket om samiskt liv, än mindre om svenska statens övergrepp på den samiska befolkningen. Om statens rasbiologiska institut och dess lära, som faktiskt inspirerade Hitler, har det varit helt tyst fram till för några år sedan. Med rasbiologin som grund har vi än i dag en renbeteslag som splittrar det samiska folket, och hade ända fram till 60-talet ett skolsystem som exkluderade samiska barn från vidareutbildning.

I statens behandling av samerna och i kolonialiseringen av deras mark deltog Svenska kyrkan. I allt från skallmätningar, nomadskoleverksamhet, utplånandet av samiska namn och traditioner till hanteringen av samiska kvarlevor fanns kyrkan med. Med smärta, sorg och skam bär kyrkan dessa oförrätter på sitt samvete. Vi som representerar Svenska kyrkan i dag kan inte laga det som gått sönder, vi kan inte ändra det som hänt. Vi kan bara söka nya vägar att i respekt för urfolkets rättigheter förändra vårt beteende.

Svenska kyrkans försoningsprocess i relation till samerna inleddes på 1990-talet. I mars 2001 ägde den första försoningsgudstjänsten rum. Det var på sydsamiskt område i Undersåkers kyrka i Jämtland och gudstjänsten leddes av Härnösands stifts dåvarande biskop Karl-Johan Tyrberg. 2012 gjorde försoningsprocessen en nystart efter att samiska företrädare inom Svenska kyrkan uttryckt behov av fördjupad kunskap. Därmed inledes ett arbete att i samverkan med erfarna samer och forskare dokumentera och synliggöra kyrkans roll i förtrycket mot det samiska folket. Bland annat producerades en vitbok, en vetenskaplig antologi, i samarbete med institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Vi som representerar Svenska kyrkan i dag kan inte laga det som gått sönder, vi kan inte ändra det som hänt. Vi kan bara söka nya vägar att i respekt för urfolkets rättigheter förändra vårt beteende.

Biskop Eva Nordung Byström

Nu har Svenska kyrkan kommit så långt i kunskapsinhämtning och dialog med samiska företrädare att tiden är inne för en offentlig ursäkt. Ursäkten framförs inför samiska företrädare vid kyrkomötets högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka 24 november. Den åtföljs av åtta åtaganden tillsammans med en handlingsplan med konkreta åtgärder för de kommande tio åren.

Vi som företräder Svenska kyrkan förväntar oss inte ett svar på ursäkten. Den är kyrkans sätt att erkänna det onda vi gjort och visa att vi vill finna goda vägar framåt. Själv ser jag med förväntan och ödmjukhet fram emot att vi nu går från ord till handling i denna nödvändiga försoningsprocess.

Eva Nordung Byström, 
biskop Härnösands stift

Den 23 oktober 2022 framförs ursäkten en andra gång, nu i Luleå domkyrka i samband med dialogkonferensen Ságastallamat 2. Konferensen är en del av det fortsatta försoningsarbetet och verkställandet av de åtta åtaganden som Svenska kyrkan gjort gentemot det samiska folket. 

Se Ságastallamat 2 här

Här fiinns program och livesändning av dialogkonferensen Ságastallamat 2 och till högtidsgudstjänsten i Luleå domkyrka där Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket framförs en andra gång. Sändningarna kan även ses i efterhand.