Jesus sade: ”Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.
Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.
Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”
Matteusevangeliet 6:19-24
Rik inför Gud
Det är så mycket som pockar på min uppmärksamhet, och det är svårt att värja sig.
Min telefon är inte enbart en telefon, utan en liten dator. Där kan jag söka information, läsa min e-post, läsa nyheter, lyssna på musik eller lyssna på radio och hålla kontakt med vänner genom Facebook och Instagram (ja jag är medelålders). Och jag har med den hela tiden. Det är nu inte enbart dåligt, utan det innebär också att jag har tillgång till min almanacka, och är nåbar för den som söker mig.
När jag då hör Jesus säga till mig ”där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara” börjar jag verkligen undra, var har jag min skatt? Var lägger jag mitt fokus egentligen? För det är det Jesus menar – var lägger jag mitt fokus – och var vill jag ha det?
För mig är svaret att jag vill lägga mitt fokus på mina relationer med mina barn, min mamma, övrig släkt, med mina vänner och, förstås, mina arbetskamrater och på min relation med GUD.
Min relation med GUD brottas jag mycket med i perioder, och i perioder är den alldeles självklar. Det är inte GUDs fel, dessa brottningar, utan de handlar allt som oftast om att jag inte prioriterar denna relationen så som jag borde, eller i alla fall som jag tänker att jag borde.
Det gäller för övrigt alla mina relationer, att jag ofta har dåligt samvete för att jag borde ha hört av mig, eller jag borde ha gjort något… Dock finns där en skillnad, tänker jag. När jag tänker på att jag borde höra av mig till en människa, och jag inte gör det, är hon helt ovetande om mina tankar om henne. När jag tänker att jag borde be, eller borde sätta mig ner och läsa en stund i Bibeln, då vet GUD mina intentioner.
Att vara rik inför GUD tänker jag är att sträva efter att vara äkta och att leva mer här och nu, än där och då (i det som var, eller det som ska komma). Att leva medveten om GUDs närvaro i allt och låta det prägla hela min dag, och mina möten med medmänniskor.
Det är så lätt att också tron blir en prestation, men jag tror inte det var så Jesus menade. Strax innan dagens textutsnitt har Jesus formulerat bönen ”Vår Fader” som ett hjälpmedel för min bön. Jesus vet att jag ibland förlorar fokus, och ger mig ett hjälpmedel. En bön att ta till närhelst jag behöver den. Närhelst du behöver den.
Det är genom att upprätthålla, och arbeta på, min relation till GUD som jag kan samla skatter i himlen. När jag arbetar på denna relation blir jag mera medveten om min omgivning, och jag ser på mina medmänniskor med kärlek.
Det finns dagar då jag är riktigt bra på det, men de flesta dagar är jag rätt medelmåttig, och ibland helt usel, då är det gott att veta att min relation till GUD finns där ändå. För jag är oändligt älskad av GUD, och det är du också.