Foto: foto Grip, Harry Stockholms stadsmuseum

100 år av demokrati

Nyhet Publicerad

I år är det 100 år sedan det första valet där både kvinnor och män hade rätt att rösta i riksdagen. Beslutet att införa den allmänna och lika rösträtten är antagligen den viktigaste politiska reformen under 1900 och ses som demokratins genombrott i Sverige.

100 år av demokrati

I år är det 100 år sedan det första valet där både kvinnor och män hade rätt att rösta i riksdagen. Beslutet att införa den allmänna och lika rösträtten är antagligen den viktigaste politiska reformen under 1900 och ses som demokratins genombrott i Sverige.

 

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”


Så står det i Regeringsformens första paragraf. Idag är den allmänna och lika rösträtten självklart för de flesta i Sverige. Men det är bara hundra år sedan det faktiskt blev verklighet, 55 år före det (1866) fick bara ostraffade män över 21 år med en årsinkomst på minst 800 riksdaler eller en förmögenhet värderad till minst tusen riksdaler rösta. Vilket var 6% av Sveriges befolkning.

Rätten om rösträtt var en folkrörelse som startade på allvar 1886 och var en viktig del för demokratin i Sverige. 1909 fick alla män delta i de politiska valet, och det dröjde till 1921 innan kvinnor fick den politiska rösträtten, det vill säga för 100 år sedan.

Rösträtt är ingen självklarhet i världen, och Sverige är inte heller lägst fram i kön. När det första och historiska valet i Sverige ägde rum hösten 1921 valdes fem kvinnor in i riksdagens Kerstin Hesselgren, Bertha Wellin, Elisabeth Tamm, Agda Östlund och Nelly Thüring.

Men redan 1893 var det allmän rösträtt i Nya Zeeland. Och våra grannar var också före oss, Finland var först i norden med rösträtt 1906, följt av Norge 1913 och sedan Danmark och Island 1915, och till sist Sverige. De övriga nordiska länderna
har också haft kvinnlig statsminister eller president. Trots att Sverige ligger lite efter våra nordiska grannar ligger vi långt fram. Jämför man med Saudiarabien där kvinnorna i landet fick rösträtt för bara sex år sedan. Många länder i världen lider av
korruption och maktmissbruk. Även om resan till ett jämställt samhälle är lång och vi inte riktigt nått hela vägen är rösträtten en viktig milstolpe och förutsättning till ett samhälle för alla, oavsett kön och inkomst.

”Svenska kyrkan är en folkkyrka – allas kyrka”

I riksdagsvalet är det en hög andel som röstar, ca 87% av alla röstberättiga (2014) i Sverige.
Men så många röstar väl inte i kyrkovalet?
- Nej inte riktigt, valdeltagandet till kyrkovalet ligger på ca 20%.
Men är det ens en idé att rösta?
Absolut! Svenska kyrkan är en folkkyrka – allas kyrka. Därför är det grundläggande att kyrkan styrs på demokratiskt vis och att medlemmar har inflytande över viktiga beslut. Beslut som påverkar din församling,
din familj, dina vänner och dig. Även om valdeltagandet hamnar på 20% är det över 900 000 personer som röstar. Svenska kyrkan har 5,8 miljoner medlemmar och bygger på den kristna grunden för alla människors värde och värdighet.

Som medlem bidrar du till gemenskap glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra. Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner. Du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.

Så... Grattis Sverige!
Varför inte fira demokratin med att rösta i kyrkovalet den 19 september?

text: Gustav Allard