Varför ska man rösta på er nomineringsgrupp i stiftsfullmäktigevalet?
Nomineringsgruppen Kyrkans Bästa i Stockholms stift vill i stiftsfullmäktige verka för att alla församlingar får stöd och hjälp. Både med att bevara och vårda sina andliga och kulturella traditioner som är särskilt viktiga för många äldre medlemmar.
Att fler barn, deras föräldrar och andra unga och medelålders människor får kontakt med kyrkan och får dess stöd med att klara sina livspussel, hantera sina existentiella funderingar och alldeles särskilt med att hjälpa unga flickor att finna sig själva och värna sin integritet.
Vilken är den viktigaste frågan för Stockholms stift de kommande fyra åren?
Stiftets viktigaste uppgift för sina församlingar är:
- att förvalta prästlönetillgångarna etiskt och långsiktigt och fördela avkastningen med hänsyn till församlingarnas grundläggande behov att fullgöra sina uppgifter.
- att erbjuda administrativt stöd och med god etisk och ekonomisk förvaltning av församlingarnas kapital av kunskaper, erfarenheter och ekonomiska resurser.
- att medverka till erfarenhetsutbyte, vidareutbildning och fördjupning i församlingarnas andliga och diakonala arbete och med utbildning av anställda, förtroendevalda och frivilliga i deras arbete och därmed hjälpa församlingarna att förverkliga sina mål och visioner.
- att få fler medmänniskor att inse att kyrkan fortfarande har goda möjligheter att medverka till att vända den katastrofala samhällsutvecklingen av våld, girighet, maktkamp och resursförbrukning (som nu kräver mer än 2 jordklot!!!)
Vilken är den största utmaning Svenska kyrkan generellt står inför och vad vill ni göra åt den?
Den största framtidsutmaningen för Svenska kyrkan idag är först att återfå det förtroende den hade före pandemin och därefter att bli ett värdefullt stöd i människors vardag, alltid finnas tillgänglig när den världsliga makten sviker, att på nytt stå trygg och stadig mitt i byn och motsvara de önskemål och förhoppningar som ännu lever kvar i församlingarna. För att uppnå detta måste en mycket större inlevelseförmåga finnas hos kyrkan på alla nivåer. Kyrkan måste våga vara en ledare att följa. Jesus Kristus tog inte ”paus” i svåra stunder. Han gick före, in i döden när det krävdes, och hans påverkan och inflytande genom århundradena är ovärdeligt. Idag skulle hans insats kallas revolutionär. Vi måste alla bli hans nutida kyrkliga revolutionärer!