Möten i ögonhöjd

Kyrkoherde Lars Viper är precis på väg mot predikstolen i Uppenbarelse- kyrkan när han får oväntat besök. En dopfamilj kikar försiktigt in i kyrkorummet och frågar om de får titta runt innan dopsamtalet.
– Välkomna in, säger han glatt och börjar genast berätta om kyrkans uppkomst.
– Den här kyrkan är ett av landets främsta kyrkomonument från jugend- epoken. Den är ritad av Ferdinand Boberg och var ett beställningsarbete av Knut och Alice Wallenberg. Som ni ser ställde makarna Wallenberg stora summor pengar till arkitekten Bobergs förfogande inför den nya kyrkans invigning 1913, fortsätter Lars.

Till vänster om det vita koret står predikstolen i blankpolerad belgisk marmor. Till skillnad från andra predikstolar är den placerad på golvet endast några meter från första bänkraden. Själva predikstolen infördes i kyrkorna i Sverige i slutet av 1500-
talet efter ett beslut i kyrkomötet.
– I den här kyrkan fanns det en teologisk poäng med att ha en nedtonad predikstol. Den fick inte vara viktigare än kyrkans två sakrament, dopet och nattvarden. Arkitektoniskt var det en ny tanke när kyrkan ritades, att prästen ska vara kvar nere i kyrkorummet under predikan. Man började också se annorlunda på kommunikation mellan människor, säger Lars.

Bildtexterna i de fem sidofälten är i skimrande glasmosaik. Tekniken som använts för glasmosaiken kallas för ravenna och bygger på att ett mönster slipas fram på en färgad glasplatta. Däröver läggs glaskross eller glaspulver, sedan blåses ett tunt skikt klarglas ovanpå.
– Bibeltexterna är valda av ärkebiskop Nathan Söderblom som satte sin prägel på hela Uppenbarelsekyrkans religiösa språk. Varje sida av predikstolen har utformats efter en modell av ett blad ur Sveriges dyrbaraste bokskatt Silverbibeln, berättar Lars.

Lars läser högt från bibeltexten på ena sidofältet.
– ”Min lära är icke min utan hans...”. En predikan ska alltid utgå från evangeliet, budskapet om Jesus Kristus. Vi ska förmedla hopp, ge tröst och förmedla evangeliets möjligheter om hur vi kan skapa bättre förutsättningar i våra liv. Kyrkan har förmedlat folkuppfostran i stället för att predika om Guds nåd till människan. Idag är budskapet om Guds kärlek viktigare än någonsin att förkunna, säger han.
Lars menar att det är ett stort ansvar på vad prästen förmedlar i predikstolen.
– Ingen ska gå hem tyngd efter att ha lyssnat på en predikan. Precis som i nattvarden ska ordet förmedla liv och nåd. Dopet, brödet och vinet i nattvarden och förkunnelsen är viktigare än någonsin idag. Det handlar om att vara människa idag med alla de existentiella livsfrågor vi ställer oss, säger Lars och pekar på dopfunten, altaret och predikstolen.

Som präst längtar Lars efter att få förkunna ordet i predikstolen. Hittills har det enbart blivit kortare andakter som sänts ut digitalt, dock uppskattade. Han började som kyrkoherde i Saltsjöbaden när pandemin tog fart och att bjuda in till gudstjänst som vanligt har inte varit möjligt.
– Gud reser oss människor upp och stöder oss, därför att Gud är i oss enligt Jesus, så att vi kan vara i Gud. Det är nåd – helt gratis, precis som dopet, avslutar Lars och gör sig redo för samtalet med dopfamiljen.