Genom att ta ett gemensamt ansvar för fastigheter, kyrkor och ekonomi kan Svenska kyrkan fortsätta sprida kristen tro och arbeta för en bättre värld även när medlemmarna blir färre och de ekonomiska resurserna blir mindre.
Svenska kyrkan gör just nu en omfattande översyn av sitt fastighetsinnehav, och skapar nya modeller för uppgiften att förvalta fastigheter och det gemensamma kulturarvet. Arbetet är ett resultat av kyrkomötets beslut från 2016 ”Gemensamt ansvar – fastigheter, kyrkor och utjämningssystem”.
FÄRRE MEDLEMMAR KRÄVER EN EFFEKTIVARE FÖRVALTNING
Bakgrunden till beslutet är att i en framtid med färre medlemmar kommer Svenska kyrkan att behöva arbeta mer kostnadseffektivt på en rad områden. Särskilt när det gäller fastigheter är bedömningen att stora resurser kan frigöras genom att församlingarna får bättre redskap för översyn och effektiv förvaltning.
Som en av landets största fastighetsägare har Svenska kyrkan också ett ansvar för att hantera den miljö- och klimatpåverkan som alla fastigheter genererar. Svenska kyrkan har som mål att vara klimatneutral till år 2030 och i det arbetet är en hållbar fastighetsförvaltning en av nycklarna.
Målsättningen är ett långsiktigt hållbart fastighetsinnehav som bidrar till funktionella lokaler för kyrkans olika verksamheter, lägre påverkan på klimat och miljö, och som samtidigt frigör viktiga resurser. Då kan Svenska kyrkan fortsätta fira gudstjänst, berätta om kristen tro, arbeta för ett värdigt liv och en bättre värld för alla, och ta ansvar för det kyrkliga kulturarvet även när medlemmarna blir färre.