Vad är kyrkovalet?
Kyrkovalet är egentligen tre olika val: till kyrkofullmäktige, till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet. Det är de beslutande organ som styr församlingen eller pastoratet, stiftet och Svenska kyrkan på nationell nivå. Det motsvarar ungefär kommun, region och riksdag.
Vad gör de olika nivåerna?
Församlingar eller pastorat styrs av kyrkofullmäktige. Det är de nomineringsgrupperna och kandidaterna som du röstar på i kyrkovalet. Kyrkofullmäktige utser sedan ett kyrkoråd, som är det organ som arbetar närmast verksamheterna i församlingen eller pastoratet. De ger förslag till beslut som sedan tas i kyrkofullmäktige. På den här, lokala nivån, fattas till exempel beslut om budget, om verksamheter ska startas eller läggas ned och de har det yttersta arbetsgivaransvaret. Alla församlingar och pastorat har de här obligatoriska uppgifterna:
- Att fira gudstjänst.
- Att bedriva diakoni, som är kyrkans medmänskliga och sociala arbete.
- Att undervisa om den kristna tron.
- Att sprida den kristna tron till de som vill veta mer.
- Att ansvara för begravningsverksamheten (utom i Stockholm och Tranås, där det är kommunens uppgift).
- Att ta hand om kyrkor och andra byggnader.
- Att anställa och avlöna personal.
Stiftsfullmäktige är stiftens högsta beslutande organ. Det beslutar om budget, kyrkoavgift och frågor av större vikt. Stiftens uppgift är att stötta församlingarnas och pastoratens arbeten. Stiften ser också efter att församlingar och pastorat arbetar med det som de ska göra. Den högsta ledaren i stiftet är biskopen, som är Svenska kyrkans ansikte utåt i sitt stift.
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och träffas två gånger om året, på hösten. Kyrkomötet beslutar om frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, som bland annat regelverk, handboken för gudstjänstfirande och psalmboken. Kyrkomötet utser en kyrkostyrelse som arbetar när kyrkomötet inte har möten. Det är ärkebiskopen som leder kyrkostyrelsens möten. Hon är också hela Svenska kyrkans ansikte utåt.
Vad röstar man på?
De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. I likhet med politiska partier har de program, ideologiska och teologiska inriktningar och önskemål kring vad Svenska kyrkan ska arbeta mer eller mindre med.
Hur många röstar i kyrkovalet?
Det första kyrkovalet, enligt den form som finns nu, hölls 2001 och då röstade drygt 14% av de röstberättigade. I kyrkovalet 2017 röstade drygt 900 000 personer eller 19%.
Är det verkligen någon idé att ha ett val när valdeltagandet ligger på drygt 20 procent?
Svenska kyrkan är en folkkyrka – allas kyrka. Det är det som evangelisk-luthersk betyder och som Svenska kyrkan benämner sig som. Därför är det grundläggande att kyrkan styrs på demokratiskt vis och att medlemmar har inflytande över viktiga beslut. Även om valdeltagandet hamnar på 20 procent är det över 900 000 personer som röstar.
Vilka är de stora frågorna i kyrkovalet?
Det är nomineringsgrupperna som driver vad de vill genomföra och kommunicerar med väljarna om det. Du kan kontakta de nomineringsgrupper som du är intresserad av att fråga dem direkt hur de ställer sig till sådant som du tycker är viktigt.
Hur mycket makt har nomineringsgrupperna och de personer som väljs?
Det spelar stor roll vilka nomineringsgrupper och personer som väljs. På lokal församlingsnivå påverkar det direkt vad kyrkan på orten gör för satsningar och prioriteringar.
På regional stiftsnivå fattar man beslut om bidrag till renoveringar av kyrkor, samordning av olika typer av stöd för till exempel härbärgen vintertid, stöd för funktionednedsatta, hjälp till flyktingar och integration, klimatsatsningar och så vidare.
På nationell nivå fattas övergripande beslut som påverkar hela Svenska kyrkan. Ett sådant exempel är vilka psalmer som ska finnas med i psalmboken. Ett annat exempel är den så kallade samvetsklausulen om hur enskilda präster och diakoner får förhålla sig till frågor som kvinnliga präster eller samkönade äktenskap.
Vem får rösta?
Du ska vara medlem i Svenska kyrkan och ha fyllt 16 år senast på valdagen. Runt den 13 augusti plockar man fram de så kallade röstlängderna, där alla röstberättigade medlemmar står med.
När hålls valet?
På söndagen den 19 september. Valet hålls alltid den tredje söndagen i september vart fjärde år.
Hur röstar man?
Alla som får rösta får hem ett röstkort till den adress där man är folkbokförd. På röstkortet står det vilken vallokal du ska rösta i på valdagen. Du behöver ta med dig röstkort och legitimation för att kunna bevisa att du är du.
Över hela landet kan du förtidsrösta från och med den 6:e och till och med den 19 september. Du behöver ta med dig ditt röstkort och legitimation. Röstar du via bud eller brevröstning behöver du ett brevröstningspaket, som du kan hämta eller skicka efter från församlings- eller pastorsexpeditionen, stiftskansliet eller kyrkokansliet. Brevröstningspaketet innehåller en beskrivning av hur du ska göra. Läs den noga!
När kommer resultatet?
De första preliminära och någorlunda säkra valresultaten brukar vara klara runt midnatt på valdagen. En faktor som påverkar är hur många som har förtidsröstat, eftersom en del av de rösterna räknas senare.
Hur går det med kyrkovalet under coronapandemin?
I och med pandemin covid19 kommer kyrkovalet att behöva göra anpassningar för att valet ska kunna genomföras på ett tryggt och säkert sätt. På valkansliet finns en särskild ”coronagrupp” som för dialog med Folkhälsomyndigheten.