Mazen tillhör de närmre 6 miljoner syrier som tvingats att fly från sitt hemland. Han och familjen genomlevde fem år med krig.
- Ingenting var normalt. Vi var rädda hela tiden. Döden var ständigt närvarande. Alla byggnader bombades, inget var kvar. Då fattade vi beslutet av fly.
- Året var 2015. Först bodde vi i Turkiet i nio månader. Det var en svår tid. Vi flyttade runt. Vår äldste son kom hit först, och senare följde vi efter. Det är en bra plats. Det finns många trevliga människor. Alla i min familj trivs här i Lund. Det beror på att det är fred i Sverige.
Mazen och hans fru har fyra barn. En son som är 23, flickor på 18 och 16 år och den yngsta sonen är 13 år.
- Jag är stolt att vi klarat av att skapa ett nytt liv. Här vill vi stanna. Att det är lugnt betyder så mycket.
Nu har tio år gått sedan den arabiska våren och kriget bröt ut. Hur är situationen i Syrien idag?
- Det är ett mycket svårt läge. Min mamma och pappa är kvar där. Maten är dyr. Sjukvården är dyr. Jag vill inte tänka på framtiden för Syrien för den ser inte bra ut.
Vad betyder religion och tro för dig?
- Mycket. Vi är muslimer och vi fortsätter att praktisera vår religion. I Lund finns moskéer nära köpcentrat Nova och på Linero. Nu håller de tyvärr stängt på grund av Coronapandemin.
Hur såg ditt liv i Syrien ut?
- Innan kriget kom var det ett gott liv. Jag började med att arbeta som elektriker. Sedan bytte jag bana och utbildade mig till skräddare. Det tog fem år att lära sig yrket från grunden. Jag startade ett eget företag med 35 anställda som sydde damkläder. Det var en stor fabrik som låg i huvudstaden Damaskus. Vi sålde våra produkter till Libyen, Marocko och många andra länder i Mellanöstern.
När Mazen kom till Sverige lärde han sig svenska - gick kurser i SFI, läste och lyssnade på radio. Först hade Mazen tänkt jobba som elektriker men han släppte de planerna när han insåg att det krävde lång utbildning.
Mazen fick en praktikplats i andrahandsbutiken Ugglan som drivs av Svenska kyrkan och vars överskott går till diakoni i Lund. Efter praktikperioden fick Mazen möjlighet att jobba kvar.
Gardiner, munskydd och blixtlås
- Nu har butiken på Norra Fäladen expanderat. Jag arbetar som skräddare. Det är mycket kläder som ska fixas och vi har många kunder. I mitt hemland handlade det helt och hållet om damkläder. Här varierar jobben, det är jättekul. Jag syr gardiner, munskydd och kläder. Byter blixtlås, gör ändringar i olika plagg med mera.
Invigningen av den nya delen av butiken ägde rum i januari i år. Sedan dess har Mazen två arbetsplatser, en i källaren i Sankt Hans kyrka och i butiken.
- Här är det ljust med stora glasfönster, det är trivsamt. Jag möter kunder och svenskan blir bara bättre. Det är roligt!
Att sy kaftaner och få beröm från nöjda kunder
- Domprosten Bo Sandahl kom hit en dag och frågade mig ”Kan du sy kaftaner till våra blivande präster?”. Jag sydde upp en och fick godkänt. Och sedan har jag fortsatt med det och sytt en kaftan inklusive byxor och kjol till en man och en kvinna. Det innebär mycket handarbete och tar 12-15 dagar. Tyget är av högsta kvalité och plaggen sys med foder.
- Att få denna möjlighet betyder mycket för mig och familjen. Det fungerar bra att sitta i butiken och sy och vill jag koncentrera mig finns källaren. I butiken får jag hela detta med kundkontakter och möten. Såklart begränsar vi antalet på grund av Corona.
- Nu finns det vaccin. Jag hoppas på det. Hela världen lider.
I framtiden vill Mazen bo kvar i Lund och arbeta som skräddare. Han tänkte först öppna eget, men att arbeta för Ugglan tycker han är bättre.
- Jag gör människor glada, det är positivt. Som när jag fixade en dams favoritbyxor, hon blev så glad, wow! Det är så fint. Jag drömmer om att fortsätta mitt jobb här och att få fast jobb. Jobbkamraterna är som en familj. De är mycket snälla. Gerd som driver butiken har hjälpt mig.
Projektet Stegvis leder till nystart
Gerd Hatzenbühler, tidigare projektledare för ESF, Europeiska Socialfondens projekt i Lunds stift är Ugglans butikschef, detta sedan invigningen med pompa och ståt i oktober 2017.
- Jag började i Lunds pastorat 2017. Domprosten Bo Sandahl hade visionen att jag skulle driva ett projekt för människor som står utanför arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Det landade i ett brett nätverksarbete ute i stiftet, i Skåne och Blekinge.
Starten gick i september 2018 och punkten sattes den sista december 2020. Många har med hjälp av projektet kommit ut i arbete, vågat ta steget och börja på en ny arbetsplats eller har startat eget, berättar Gerd.
- Det sker en utveckling och det händer en massa positivt. Vi har lyckats lyfta människor. Exempelvis personer med social fobi som inte kunnat åka kollektivt. Redan efter några veckor kom de och talade om att de kunnat ta bussen.
En jättehäftig resa
Mazen Altakriti är en av dem som varit med i projektet kallat Stegvis och som gjort framsteg med den äran.
- Mazens resa är jättehäftig! Det är en plikttrogen och skicklig person med så många talanger. Han är även duktig på att laga mat. Vi följde en kurs i att göra chokladpraliner. Vem var bäst? Jo, Mazen.
- Vi fick reda på att Mazen är en fantastiskt duktig skräddare. Det är verkligen uppskattat. Mazen gör även mer än att sy, han hoppar in i butiken, hämtar skänkta saker och distribuerar post i Lunds pastorat med mera. Han ser vad som behöver göras.
Projektet har inte bara handlat om att hitta en uppgift, utan om personlig utveckling. Att börja umgås, sjunga i kör, stötta och hjälpa varandra. Att många mår så mycket bättre idag, kan jobba och kunnat gå vidare i sin yrkesutveckling är ett gott betyg, säger Gerd.
Människor växer och byter bana
- Man är med i människors livsöden. Det är häftigt att kunna hitta rätt plats till rätt person. Att matcha dem, och hjälpa dem att få jobb i det privata näringslivet, i en kommun eller organisation. Målet är att de växer i egen takt och i lugn och ro. De flesta byter bana. Vissa vidareutbildar sig. De kanske får gå ner i lön, men de gör det de trivs med.
Gerd berättar om en kvinna i projektet, tidigare bland annat sjuksköterska, som på grund av sjukdom och omständigheter inte kunde jobba med vård längre.
- Nu har hon fått en ny uppgift som värd och receptionist. Hon arbetstränar, trivs jättebra och en tjänst kan vara på gång.
Yallatrappan en succé
Gerd har sedan 1993 jobbat i projektform för TCO, LO, SAF och ABF/ABL med mera. Det senaste innan Gerd började att arbeta för Svenska kyrkan var det framgångsrika och omtalade Yallatrappan.
- Jag döpte det till Yallatrappan. Det började i Rosengård med ett kafé med Mellanösterntema. Det följdes av luncher, catering, konferens- och städservice. Det var spännande! Projekt är min passion och mitt driv. Efter så många år kan jag det. Och när jag bestämt mig så ger jag allt, förklarar Gerd.
maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se
Har du koll på kaftaner? Om inte finns det säkra källor. Marcus Nylander är kaplan åt Lunds stifts biskop Johan Tyrberg. Här finns en intervju med Marcus där han berättar om detta högtidsplaggs historik förr och nu.
Om projektet Stegvis
Det övergripande målet är att skapa ett samhälle med en inkluderande arbetsmarknad som bidrar till ökad sysselsättning genom att vara anpassad för människor ned olika typer av funktionsnedsättning. Detta genom att hitta metoder och samverkansformer för arbetsinriktad rehabilitering som främjar inkludering av människor med olika funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden.
