Altarskåpet

Altarskåpen blev populära under 1200-talet när prästerna började fira mässa med ryggen vänd mot församlingen. I Sollentuna hänger ett skåp från 1475.

Till en del altare gjordes ett altarskåp eller en altartavla. De är skulpturer eller målningar placerade på, ovanför eller bakom altaret och fungerar som prydnad. Altarskåpen blev populära under 1200-talet när prästerna började fira mässa med ryggen vänd mot församlingen.

Altarskåpen består av flera delar, pannåer, som är sammansatta med gångjärn så att de kan döljas eller visas efter behov. Ofta skildrar de scener ur Bibeln, helgon och historiska personer.

Även altartavlorna som kom efter reformationen under 1600-talet skildrar bibliska motiv, men inte helgon som förknippades med den katolska läran som Sverige då hade lämnat. Altarskåpet på kyrkans norra vägg i Sollentuna kyrka ägs av Statens historiska museum.
men är sedan 1939 deponerat i Sollentuna kyrka. Skåpet är ett av våra fåtaliga exempel på medeltida föremål som varit signerade. Enligt forskaren Peringskiöld har skåpet haft följande inskrift på latin: ”År 1475 är denna tavla målad av mig Jordan under Ketilbjörns tid”. Konstnären Jordan Målare var verksam bl a i Västmanland och i Stockholmstrakten från 1460-talet. Ketilbjörn, som nämns i inskriften var kyrkoherde i Sollentuna och Ed vid den tiden.

I Sollentuna kyrka har vi tidigare stängt dörrarna till altarskåpet på askonsdagen för att markera att påskfastan inleds. Hela kyrkan går då in i en mer stillsam, eftertänksam och stramare tid. Veckorna under fastan handlar om att avstå av överflöd för att få syn på det verkligt viktiga, att se över och reflektera över sitt liv, och det pris som Jesus betalade för vår skull. Fastans 40 dagar symboliserar israeliternas 40 år i öknen och de perioder i våra liv då vi genomgår svårigheter och Gud kanske känns avlägsen. På påsknatten när hela kyrkan smyckas och tänds upp öppnades altaret upp igen, vilket symboliserar Guds närhet och Jesus seger över synd och död.

Altarskåpets högra dörr med S:t Birgitta.

Efter kyrkans senaste renovering 2020–2021, då altarskåpet förvarades på Historiska museet för konservering och omhändertagande, monterades altarskåpet på väggen så att det inte längre kan stängas och öppnas. För att markera fastan hänger vi därför istället upp ett tunt svart tyg. Man kan emellertid fortfarande kika på de fina målningarna på dörrarnas baksida eftersom de monteras i liten vinkel mot väggen.

Utseende:
Mittpartiet i Sollentuna kyrkas altarskåp är en nästan exakt kopia efter ett tyskt kopparstick. Centralmotivet i altarskåpets corpus eller mittparti är korsnedtagningen, där Josef från Arimatea lyfter ner Kristi kropp från korset. Flankerande figurer är helgonkungen S:t Erik och diakonen S:t Laurentius, eller S:t Lars som han kallade på svenska. Dessa två har vid den tiden hört till kyrkans skyddshelgon och har därför fått en framträdande plats i altarskåpet.

Därunder ser vi sex profeter, vilka håller i nu utplånade språkband. I flyglarna står från vänster en helig biskop, S:t Barbara med sitt attribut tornet, evangelisten Johannes med en kalk, S:t Antonius med en gris, S:t Birgitta med en bok och en apostel. I den högra flygeln står Johannes döparen, S:t Katarina av Alexandria, två apostlar,
S:t Dorotea med blomsterkorg och slutligen aposteln Jakob d ä.

Även baksidorna på altarskåpets dörrar är målade. Den vänstra visar en Kalvariegrupp, det vill säga Maria och Johannes på var sida om Kristus på korset, och därunder Kristi gisslande. På den högra framställs Johannes Döparens halshuggning samt S:t Birgitta, som skriver ner en uppenbarelse. Hon har pilgrimshatt och stav bredvid sig och framför henne står Marias mor Anna med Maria och Jesubarnet i famnen.

Även Johannes Döparen och S:t Birgitta tycks höra till kyrkans speciella helgon, eftersom deras bilder återfinns både i målningarna och som skulptur i altarskåpet.