Foto: Henrik Mill

Kyrkans uppgift är att bidra

Tanken på alla människors lika värde är för en kyrka som tror på en kärleksfull Gud en självklar och nödvändig konsekvens av tron.

Att alla människor har lika värde låter kanske självklart för de flesta, men dessvärre är det inte så i praktiken. Människor blir utstötta, förföljda och trakasserade, ja, till och med dödade, enbart till följd av att andra uppfattar dem som annorlunda. Det kan gälla både människor som färdas långa vägar från fattigdom och misär i hopp om att kunna skapa sig ett bättre liv. Eller den som har modet att inte dölja sin kärlek för omvärlden oavsett vad andra tycker. Att leva och vara på ett sätt så att andra inte enkelt kan placera in en i samhällets snäva mallar för manlighet och kvinnlighet, eller att vara en människa vars kropp inte ser ut eller fungerar på det förväntade sättet.

EU-migranter som ber om pengar utanför matvarubutiker, hbtqi-personer och rullstolsburna är bara några få exempel på människor som dagligen utsätts för andras förakt eller nedlåtande attityder. Listan kan göras längre, men det som är gemensamt för alla dessa exempel är att de handlar om att människovärdet blir kränkt, att människor helt enkelt får olika bemötanden utifrån hur andra uppfattar dem.

Tanken på alla människors lika värde, som många idag kanske i första hand förknippar med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, är för en kyrka som tror på en kärleksfull Gud en självklar och nödvändig konsekvens av den tron.

Om vi som kyrka ska ta på allvar att vi tror att alla människor i Guds ögon har lika värde, så måste vi också agera utifrån den tron. I tidigare epoker har kyrkan varit del av förtrycket och fördömandet, men idag börjar vi förstå mer av vad det innebär att leva i Guds kärlek. Tidigare var kyrkan trångsynt, men idag ändrar vi på det, t.ex. genom att det i Svenska kyrkan sedan 2009 är möjligt för alla par att gifta sig.

Precis som att Svenska kyrkan här i Västerås varje år finns med och firar kärleken med drive in-vigslar under Summer Meet, så är det för oss lika självklart att vi också engagerar oss i Västerås Pride, som årligen arrangeras i samband med Cityfestivalen.

Pride är en rörelse som växer och i många städer genomförs nu under sommarmånaderna olika Pride-festivaler. Syftet är att skapa trygga platser för hbtqi-personer som där, åtminstone under några dagar, kan få känna sig befriade från omvärldens förtryck. Och befrielse från förtryck är exakt vad kristen tro handlar om! Där människor upprättas, där borde det därför också vara givet för kyrkan att vara med.

Om vi verkligen menar att kristen tro handlar om att upprätta människors värde blir det också kyrkans uppgift att på alla sätt bidra till att det sker. Det kan vi göra genom att berätta om Guds ovillkorliga kärlek till hela sin skapelse, men även genom att finnas med i de miljöer och sammanhang där Guds vilja på så sätt sker i världen.

Efter en längre period av positiv utveckling, riskerar människovärdet återigen att komma på undantag i vår samtid. Därför gäller det för alla goda krafter att samverka för att förhindra detta. I det arbetet har Svenska kyrkan en viktig uppgift att fylla.

 Peter Forsberg, hbtqi-teolog och kaplan i Västerås domkyrka