Själavård - vad är det?

Själavård är ett begrepp som vi använder inom kyrkan och de flesta har nog hört talas om det även om ganska många har en oklar bild av vad det är. Dag Lindberg, präst i Farsta församling, hjälper till att reda ut vad själavård är och vad som skiljer själavård och terapi åt.

Själavård - vad är det?
Det är ett uppdrag som kyrkan och församlingen har gentemot församlingsbor och alla som vistas i församlingen säger Dag Lindberg och fortsätter.

- Själavård är omsorg om människans existentiella, mentala och andliga hälsa. Det är ett viktigt uppdrag som församlingen har. Ofta tar det sig formen av ett samtal med präst eller diakon. Men själavård är större än det enskilda samtalet menar Dag Lindberg.

Man brukar tala om att församlingen kan odla en själavårdande hållning eller atmosfär. Då kan till exempel en konsert vara själavårdande. Eller gemensamma träffar. Så man kan vidga begreppet enligt Dag som menar att det alla medarbetare i församlingen har ansvar för det själavårdande uppdraget.

Som exempel tar Dag att när människor kommer till kyrkan på begravning uppskattar de ofta kontakten med vaktmästaren. Att få stanna upp och växla några ord. Det mötet kan ha en själavårdande dimension. Ett annat exempel är Mötesplatsen Kornet som har en central plats i Söderledskyrkan och Farsta församling. Omsorg om människan är viktig.  Ett tredje exempel är det öppna kyrkorummet för egen bön och ljuständning. Det är själavård. Inte ett själavårdande samtal men en själavårdande miljö förklarar Dag och menar att ett själavårdande möte kan ske i stort sett i alla de grupper och verksamheter kyrkan har.

- Man kan alltså skilja på det själavårdande samtalet som präster och diakoner utbildas i och en själavårdande hållning som hela församlingen är med och odlar, utformar och bär säger Dag Lindberg.

Vad är skillnaden på själavård och terapi?
Enligt Dag som även arbetat som psykoterapeut är terapi en behandling med ett tydligt mål att hantera psykiskt lidande och psykisk hämning. Det kan vara stress, depression, ångest, utbrändhet, någon form av psykiskt lidande eller psykisk hämning där terapi är en behandlingsmetod, precis som man får behandling för andra sjukdomar. Vid terapi för man journal vilket det enligt Dag Lindberg är lag på.

Det själavårdande samtalet som präster har är inte en behandling fortsätter Dag. Människor kommer med en problematik. Det kan vara psykiskt lidande men det kan även vara annat som t ex tvivel, en trosfråga eller att man brottas med något mellanmänskligt. Målet med själavård är ett tillsammans komma till rätta med något men inte på samma behandlande sätt som vid terapi. Det kan handla om att få insikter säger Dag.

-En viktig skillnad är att terapeuten nästan aldrig för andliga samtal om Gud vilket ändå är en viktig del av själavården säger Dag och förklarar vad han menar.

-I det själavårdande samtalet finns ytterligare en aktör. Gud, helig Ande. En tanke med själavården är att hjälpa personen att fördjupa relationen till Kristus som ju är den som ytterst vårdar våra själar. Den gudomliga dimensionen finns alltid med bara genom det faktum att man träffas i kyrkan, i våra lokaler och att samtalet sker med en präst eller en diakon. I det själavårdande samtalet pratar man inte alltid om Gud eller helig ande, vilket man inte behöver, förtydligar Dag men kontexten ger den dimensionen, inte alltid i ord men i sitt sammanhang. 

Det är församlingens uppdrag att erbjuda själavårdande samtal och vår kontext skiljer sig från terapeuten både genom vår egen tro men också genom våra lokaler, kyrkan. I själavården kan vi också använda oss av bönen, riten och av bibeltexter.

 Vet personer som kontaktar dig/präster vad själavård är?
-Nja, det är ett väldigt fint ord men också ett gammeldags ord säger Dag.

Man kanske inte alltid tänker på att man kommer till ett själavårdande samtal utan det man söker är ett samtal med präst eller diakon menar Dag som tycker att det räcker långt att man vet att man kan komma till kyrkan och få samtal. Det är tryggt för dem som kommer att vi har tystnadsplikt. Vi präster har absolut tystnadsplikt medan diakoner har tystnadsplikt som kan brytas av särskilda skäl eller för att kunna vara ett stöd i kontakt med t ex kontakter i samhället. Se mer på https://www.svenskakyrkan.se/samtalsstod/tystnadsplikt

Dag är både präst och terapeut och jag frågar om det är svårt att hålla isär rollerna?
Dag tycker inte att det är svårt att hålla isär rollern. Han är inte längre verksam som terapeut men förklarar att han tycker att det själavårdande uppdraget är friare. Man behöver inte sätta upp mål om att lidandet ska minska till en viss tidpunkt, man slipper mätandet och man för inte journal. Det är friare, högre i tak och Dag tycker om att samtalet är i en själavårdande kontext.

-Det är känns helt enkelt bra att det är på kyrkans uppdrag säger Dag Lindberg.

 Hur kommer församlingen framöver arbeta/utveckla själavård?
Pandemitider har påverkat möjligheten till det fysiska samtalet i våra egna lokaler. Men telefon och även ”promenad och själavård” är igång. Man tänker ofta bra när man promenerar. Varje vardag finns det präst och diakon att prata med via telefon och vi tittar på fler möjligheter för det själavårdande samtalet. Farsta församlingen strävar efter att göra själavården mer tillgänglig framöver.

 Text: Annika Schlegel Åberg

 

Två personer samtalar. En av de håller en porslin-kopp i händerna.

Samtal och stöd

Ibland är livet svårt och då kan man behöva medmänniskor att tala med. Om du känner dig ledsen, ensam eller orolig eller behöver någon att prata med av andra skäl kan du höra av dig till oss.