Foto: Arne Hyckenberg

32 stämmor

Nyhet Publicerad

Det är svårt att tänka sig gudstjänster, vigslar, dop och begravningar helt utan orgelmusik. De flesta kyrkorglar förändras dock över tid genom ombyggnader och under påverkan av olika trender. I andra delen av ”Uppenbarelsekyrkan berättar" tar organist Katja Själander, oss med till de orglar som funnits i Uppenbarelsekyrkan genom åren.

Orgeln i Uppenbarelsekyrkan har en central roll i gudstjänstlivet, precis som det är i de flesta protestantiska och katolska kyrkor runt om i världen.
–Den nuvarande orgeln är byggd av företaget Walter Thür orgelbyggeri i Torshälla 1988. Det är en allroundorgel där det mesta går att spela. Klangen är väl anpassad för vårt kyrkorum. Orgeln passar bra för att ackompanjera kör- och solosång och att leda församlingssång. Orgelklangen är snäll och mjuk till sin karaktär, men är inte så kraftfull som en del andra orglar. När jag spelade temat från Star wars som postludium och använde samtliga orgelstämmor, d.v.s. tutti, på en konfirmationsgudstjänst frågade konfirmanderna om jag inte kunde spela ännu högre, men det går inte på den här orgeln, säger Katja Själander. 

En snäll och mjuk klang gör den nuvarande orgeln till en allroundorgel där det mesta går att spela. Foto: Arne Hyckenberg

Den första orgeln hade 11 stämmor och invigdes samtidigt med kyrkan 1913. Den var byggd av firman Åkerman och Lund. Orgelns roll idag är framträdande och självklar. Så var det inte med den första orgeln. Den hade en annan mer underordnad roll.
–Arkitekten Ferdinand Boberg hade rest mycket i Italien och på många andra ställen. Boberg var inspirerad av den tyska arkitekturens jugendstil och av bysantinska och ortodoxa kyrkor. Inspirationen från de sistnämnda kyrkorna överförde han på placeringen av orgeln. Den placerades på en speciell musikläktare längs fram i skeppet. Det var ovanligt men hade klara fördelar enligt Johnny Roosval, konsthistorisk expert, som anlitades som religionhistorisk rådgivare. ”Det är störande när församlingen vrider på nackarna för att se vem som sjunger” tyckte Roosval.
–I bysantinska och ortodoxa kyrkor tilläts inga instrument utan endast sång av människoröster. Boberg, som var inspirerad av bysantinsk kyrkoarkitektur placerade orgeln inne i en nisch och bakom ett gallerorgeln fick höras men knappt synas.

1933 invigdes en ny och utbyggd orgel i kyrkan. Den hade fler stämmor, men samma fasad som den första.
–Det går mode även i orglar. Styrkan, klangen och stämmorna varierar. Kanske upplevdes klangen i den första orgeln som för svag och man ville ha större klangrikedom och variation. Den nya orgel var tre gånger större, man gick från 11 till 33 stämmor. Den gamla fasaden behölls, men flyttades fram några centimeter för klangens skull. Med den första orgeln satt organisten vänd mot församlingen med orgeln bakom sig. Det ändrades 1933 så att organisten istället satt vänd framåt med höger sida mot orgeln. Det var en mer komplicerad liturgi på den tiden och därför extra viktigt för organisten att ha bättre kontakt med prästen.
I samband med att orgeln byggdes om 1933, installerades ett nytt spelbord i utrymmet bakom altaret.
–Vid detta spelbord kunde man använda fjorton av den stora orgelns stämmor. Överföringen skedde elektroniskt. Bakom altaret övade man med kören, hade undervisning och firade mindre gudstjänster. Kören sjöng också där på vissa gudstjänster.

Boberg, som var inspirerad av bysantinsk kyrkoarkitektur placerade orgeln inne i en nisch och bakom ett gallerorgeln fick höras men knappt synas.

Efter kriget uppstod en rörelse i Tyskland, den så kallade orgelrörelsen, som skulle väcka många känslor runt om i landet om hur orglar borde vara.
–Man ville tillbaka till barockorglarnas övertonsrika, mer orgelegna klang, bort från symfoniska klangen. Orgeln skulle vara som på Bachs tid. Det resulterade i att man byggde om många orglar. Även orgeln i Uppenbarelsekyrkan byggdes om 1964. Man plockade bort romantiska stämmor som fanns överallt på svenska kyrkorglar och använde nybyggda stämmor enligt orgelrörelsens ideal. Man tog bort pneumatisk överföring och ersatt med mekanisk, d.v.s. hur tangenternas rörelse överfördes till pipor. Det finns ingen klanglig dokumentation av denna orgel men jag skulle tro att det lät vasst, gällt och starkt. Det är väl därför man byggde om orgeln på nytt efter enbart 24 år i bruk, redan 1988.

 

Inne i orgeln, som har 32 stämmor, hittar vi en skog av pipor, ungefär 1600 stycken sammanlagt. Foto: Arne Hyckenberg

Dagens orgel från 1988 utformades i samråd med Berit Bertling Pettersson, som var organist i Uppenbarelsekyrkan i mer än 30 år.
–Då plockade man bort nästan allt från 1964 (endast 2 stämmor fick finnas kvar) och ersatte dels med stämmor från 1913/1933 och dels lade man till helt nya stämmor. Orglar bygger man på, plockar ner och lägger till. Orgeln har nu 32 stämmor. Våra principalstämmor, som är orgelns huvudstämma, är mjuka och anpassade efter kyrkorummet. Vid ombyggnaden bytte man ut den gamla fasaden, som nu förvaras i källaren, mot en ny som ritades av konstnären Gunvor Westelius och arkitekten Jerk Alton.
Under åren sedan 1913 har det skett många förändringar. Så kan det förstås även bli i framtiden. Katja Själander ser en förändring som skulle underlätta för organisten att leda församlingssång.
–Jag skulle önska att det fanns ytterligare ett spelbord nere i kyrkan, så man kunde leda psalmsången både uppe från orgelläktaren och nerifrån.

Plötsligt hörde jag ett konstigt ljud uppifrån. Plong, plong lät det

Det mesta som händer i kyrkan är välplanerat och blir precis som man tänkt sig. Men ibland händer det oväntade saker man inte planerat. Så var det för Katja en sommar när hon precis spelat ingångsmarschen på ett bröllop.
–Plötsligt hörde jag ett konstigt ljud uppifrån. Plong, plong lät det. När jag tittade upp såg jag att det var en mus som försökte ta sig fram under en lysrörsarmatur genom att hoppa mellan olika band i upphängningen. Om musen föll ned skulle den landa på mina fingrar och jag skulle få panik. Gode Gud låt den inte trilla ner förrän jag har spelat färdigt, bad jag. Men den ekvilibristiska kyrkmusen klarade sig över hela armaturen utan att falla, säger Katja Själander.

I ett källarutrymme med rätt luftfuktighet förvaras den gamla orgelfasaden och delar av tidigare orglar. Foto: Arne Hyckenberg

NY SERIE

Under 2021 kommer vi uppmärksamma Uppenbarelsekyrkan. Det kan vara konsten, interiören, en plats, en detalj som får stå i fokus.

– Den här platsen var avsedd för allmänt skriftermål, en särskild gudstjänst med  syndabekännelse och förlåtelse som  centrum, säger Lars Viper.

Vad används platsen bakom altaret till?

I en ny serie uppmärksammas Uppenbarelsekyrkan. Det kan vara konsten, interiören, en plats, en detalj som får stå i fokus. I första delen av ”Uppenbarelsekyrkan berättar” får du följa med in bakom högaltaret.