Välkommen till Vreta klosters kyrkby

Vreta klosters kyrka Foto: Anette Steen

Kyrkan
- en av vårt lands mest intressanta medeltida byggnader.
- uppfördes som kungskyrka i början av 1100-talet av den Stenkilska ätten, kanske har den också varit biskopskyrka.
- treskeppig med ett kraftigt torn i väster.
- flera gravkor längs södra sidan.
- 1162 byggdes kyrkan ut åt öster med det kor den har idag.
- församlings- och klosterkyrka under medeltiden.
- kyrkan har fortsatt vara församlingskyrka och är så än idag, som sådan har den en obruten funktion under cirka 900 år.
- Sigurd Curmans restauration 1914–1917 tog fram den medeltida, med åren något förvanskade karaktären, det är den vi träder in i när vi idag besöker kyrkan.

Klostret
- Senast år 1110 donerade Kung Inge d.ä. och drottning Helena gårdar till förmån för ett kloster i Vreta.
-  Vretas kloster var det första i Sverige.
- Kung Karl Sverkerssons donation år 1162 inledde en epok med nybyggnation, en kort tid därefter anslöts klostret till Cistercien-ordern.
- var Sveriges förnämsta nunnekloster under flera hundra år.
- överlevde reformationens första tid.
- upplöstes när de sista nunnorna dog på 1580-talet. Byggnaderna förföll och idag kan du endast se ruinerna.

Baptisterium
- tidigkristen dopanläggning som var en egen byggnad, en dopkyrka.
- kan vara Skandinaviens enda kända baptisterium.
- anläggningen fanns före klostret.
- fullt synlig idag efter arkeologisk undersökning 2006.

Klosterhuset
- ståtligt spannmålsmagasin från slutet av 1200-talet.
- landets äldst bevarade fristående ekonomibyggnad.
- från 2019 tillägnat Vreta klosters alla besökare.
- norra delen rymmer en utställning av märkliga stenar och äldre byggnadsdetaljer tillvaratagna vid arkeologiska undersökningar och vid kyrkans restaurering.
- du kan se tidigkristna gravmonument från 1000-talet.
- i husets södra del finns utrymme för bl a utställningar.

Museum inne i kyrkan
En trappa upp inne i kyrkan, åt nordost, finns ett museum.

Gör ett besök
I klosterområdet strövar du som du vill.

Vill du veta mer om Vreta klosters kyrka och trakten här
omkring så finns litteratur att köpa i kyrkans vapenhus.

Toalett
Gästtoaletter finns i stallbyggnaden, entré på husets gavel.

Kollage kyrkbyn

1. Vreta klosters kyrka   2. Klosterruinen    3. Baptisterium   4. Klosterhuset   5. Klosterhusets stenmuseum   6. Fattigstugan  7. Liktorget, Likporten och Gamla klockaregården   8. Prästgården (privatbostad)  9. Gamla Kaplansgården   10. Gamla prästgården.  11. Tiondebod   12. Gamla stallet, numera Klosterhusets Café med kök. I byggnaden hittar du kyrkbyns besökstoaletter.

Unik kyrkby

Fattigstugan
- från 1790-talet.
- disponeras idag av Föreningen Klosterliv i Vreta, de har iordningställt en örtagård i trädgården. Därefter hittar du

Liktorget
- med Likporten. På andra sidan Liktorget finns

Gamla klockaregården
- från 1790-talet.
- huset är idag uthyrd som bostad.

Mittemot Liktorget ligger Vretagården som byggdes 1878 som ålderdomshem, och fungerade som det fram till 1984. Idag är huset privatägt och rymmer ett antal lägenheter.

Går du upp mot kyrkan kommer du till allén som leder upp till planen framför kyrkan. Porten med grind mot kyrkan, är från 1796, den kallades förr för Brudluckan. Står du på grusplanen framför kyrkan och tittar åt norr ser du

Prästgården
- första våningen byggdes 1754 av prosten Tiburtius.
- 1791 byggdes den till av biskop Lindblom och fick sitt nuvarande utseende.
- ramas in av två rödmålade flyglar. Den västra är

Gamla prästgården
- från 1688 med mycket gammal inredning och detaljer.

Gamla kaplansgården
- från 1635, den östra flygeln.
- förråds- och spannmålsmagasin under lång tid.

Det gamla stallet
- det mindre röda huset vid grusplanen.
- nyrenoverat med toaletter och beredningskök.                                                           

Tiondebod och sockenmagasin
- från 1400-talet.
- det gamla stenhuset i gråsten på kyrkogården.
- användes som tiondebod och sockenmagasin med ”bankfunktion”.
- Sedan 1929 fungerar det som bisättningsrum.

I den nordöstra delen av kyrkbyn ligger områdets första fasta skola, den byggdes 1862 och togs i bruk året efter. Där fanns skollokal och bostad för klockaren. På andra våningen bodde bland andra barnmorskan.

Till Klockargården hörde också ladugård för klockarens ko, gris och höns. Huset fungerade som skola fram till 1911, då en ny byggdes på andra sidan landsvägen. Huset rymmer idag två lägenheter och kallas Nya klockargården.                               

I samma område ligger vaktmästarnas arbetslokaler, kontor och personalutrymmen. De är från 1983 och 2007.